Kustmotiv
Artur Bianchini
Artur Bianchini
1869–1955
Sverige
Kustmotiv
Olja på duk, 41 x 66 cm, signerad Artur Bianchini.
Artur Bianchini tillhörde den generation av konstnärer som verkade mellan Opponentrörelsen och de tidiga modernisterna i svensk konsthistorieskrivning. Sin konstnärliga skolning hade han skaffat sig på Académie Julien i Paris 1889-90 och senare i Konstnärsförbundets skola i Stockholm. Han var mycket begåvad, men hade liksom flera av sina kurskamrater svårt att hävda sig mot den framgångsrika oppontentgenerationen, som efter en i deras eget tycke hård kamp mot det akademiska måleriet nu själva blivit litet konservativa i sin konstsyn. Så upplevde i alla fall Artur Bianchini situationen vid Konstnärsförbundets skola, där han bland andra hade Karl Nordström och Richard Bergh som lärare, och 1901 lämnade han förbundet efter en schism. Tillsammans med studiekamraterna Nabot Törnros, Bengt Hedberg, Harriet Sundström och några till grundade han samma år konstnärsgruppen De Frie, som regelbundet ställde ut tillsammans fram till 1913. Gruppen hade inte någon uttalad programförklaring, men de tycks ha varit hjärtligt trötta på nationalromantikens svärmiska skymningsmotiv och målade själva helst i fullt dagsljus.
Artur Bianchinis motivkretsar finner vi främst i Stockholm och dess närmaste omgivningar. Skärgården, i synnerhet Sandhamn, utövade en särskild dragningskraft på honom och 1903 flyttade han dit tillsammans med sin hustru Lisa. Fram till 1920-talet förekom Sandhamnsmotiv rikligt i Bianchinis produktion. Han önskade måla dem som ingen annan hade målat innan och han eftersträvade alltid fullständig korrekthet i återgivningarna. Bianchini ville även att sjöfolk skulle godkänna hans skärgårdsmotiv. På Sandhamn fann han inspiration i det dagliga livet ute på ön med lotsbåtar och bärgningsfartyg, fyrar och strandmotiv. Han målade i en blond färgskala återgav gärna middagssolens strålar i sina målningar.
Bianchini lät ofta ett centralt placerat objekt, exempelvis ett träd, bilda utgångspunkt och byggde sedan upp landskapsbilden efter det. I detta fall har han dock valt att utesluta ett sådant påtagligt blickfång för att istället lägga tonvikten på horisonten. Med noggrant tecknade konturer och ärligt redovisade lokalfärger betonar han sin strävan efter saklighet och realism, samtidigt som hans lätta penselskrift och stiliserade linjer ofta ger hans målningar en påtagligt dekorativ verkan. (CEÖ)
1869–1955
Sverige
Kustmotiv
Olja på duk, 41 x 66 cm, signerad Artur Bianchini.
Artur Bianchini tillhörde den generation av konstnärer som verkade mellan Opponentrörelsen och de tidiga modernisterna i svensk konsthistorieskrivning. Sin konstnärliga skolning hade han skaffat sig på Académie Julien i Paris 1889-90 och senare i Konstnärsförbundets skola i Stockholm. Han var mycket begåvad, men hade liksom flera av sina kurskamrater svårt att hävda sig mot den framgångsrika oppontentgenerationen, som efter en i deras eget tycke hård kamp mot det akademiska måleriet nu själva blivit litet konservativa i sin konstsyn. Så upplevde i alla fall Artur Bianchini situationen vid Konstnärsförbundets skola, där han bland andra hade Karl Nordström och Richard Bergh som lärare, och 1901 lämnade han förbundet efter en schism. Tillsammans med studiekamraterna Nabot Törnros, Bengt Hedberg, Harriet Sundström och några till grundade han samma år konstnärsgruppen De Frie, som regelbundet ställde ut tillsammans fram till 1913. Gruppen hade inte någon uttalad programförklaring, men de tycks ha varit hjärtligt trötta på nationalromantikens svärmiska skymningsmotiv och målade själva helst i fullt dagsljus.
Artur Bianchinis motivkretsar finner vi främst i Stockholm och dess närmaste omgivningar. Skärgården, i synnerhet Sandhamn, utövade en särskild dragningskraft på honom och 1903 flyttade han dit tillsammans med sin hustru Lisa. Fram till 1920-talet förekom Sandhamnsmotiv rikligt i Bianchinis produktion. Han önskade måla dem som ingen annan hade målat innan och han eftersträvade alltid fullständig korrekthet i återgivningarna. Bianchini ville även att sjöfolk skulle godkänna hans skärgårdsmotiv. På Sandhamn fann han inspiration i det dagliga livet ute på ön med lotsbåtar och bärgningsfartyg, fyrar och strandmotiv. Han målade i en blond färgskala återgav gärna middagssolens strålar i sina målningar.
Bianchini lät ofta ett centralt placerat objekt, exempelvis ett träd, bilda utgångspunkt och byggde sedan upp landskapsbilden efter det. I detta fall har han dock valt att utesluta ett sådant påtagligt blickfång för att istället lägga tonvikten på horisonten. Med noggrant tecknade konturer och ärligt redovisade lokalfärger betonar han sin strävan efter saklighet och realism, samtidigt som hans lätta penselskrift och stiliserade linjer ofta ger hans målningar en påtagligt dekorativ verkan. (CEÖ)