Trädet och flodkröken

Carl Fredrik Hill

Carl Fredrik Hill
1849−1911
Sverige

Trädet och flodkröken
Olja på duk, 80,5 x 99,5 cm, signerad C.F. HILL. Utförd 1877.

Sommaren 1877 tillbringade Carl Fredrik Hill i de gröna, rofyllda omgivningarna mellan Paris och Fontainebleau. Där slingrar sig Seine-floden i stora, majestätiska bågar genom landskapet och flodstränderna kantas av idylliska små byar och samhällen. Bara några månader tidigare hade Hill varit rejält nedstämd, då juryn för vårens Parissalong hade refuserat de två tavlor som han lämnat in till utställningen. Men sedan Hill lämnat huvudstaden skingrades de dystra tankarna ganska snabbt. Den nya miljön erbjöd åtskilliga motiv som tilltalade honom. I Bois-de-Roi, som ligger på södra sidan om floden, hade han redan i april hunnit måla ett dussintal versioner av landskap med blommande fruktträd. Från den motsatta stranden, på höjderna ovanför Chartrettes, bjöds en vidsträckt utsikt över flodlandskapet. Därifrån målade Hill bland annat en serie motiv med höga, slanka popplar, samt flera varianter på en bildidé där ett ensamt träd dominerar förgrunden, medan det ljusdränkta flodlandskapet stillsamt tonar bort i fonden.

Ursprunget till motivet Trädet och flodkröken är en liten (20,5 x 26,5 cm) oljeskiss som idag tillhör Prins Eugens Waldemarsudde. Efter den utförde Carl Fredrik Hill fem fullt utarbetade och signerade versioner i olja i olika format. Den hittills mest avbildade och utställda versionen, vilken även reproducerades som frimärke 1992, ingår sedan 1915 i Nationalmuseums samlingar (NM 1863). I boken Hill ur museets skriftserie De stora mästarna skriver den tidigare chefsintendenten Karin Sidén: ”Vid det närliggande Chartrettes tillkom så en svit klassiskt svala målningar med titeln Trädet och flodkröken. Målningarna, som bär vissa likheter med ett antal verk av Corot, utstrålar en för Hill ovanlig harmoni, uttryckt i kolorit, ljusbehandling samt kompositionellt genom de många horisontala färgfälten, och genom floden Seines lugnt flytande vatten.” (Sidén, Hill, Stockholm 2003, s 52).

Som framgår av citatet antyder Sidén (liksom Hills förste biograf Adolf Anderberg och flera andra konsthistoriker före henne) att Hill tagit intryck av Corot, som ju tillhörde det franska friluftsmåleriets pionjärer. Men hon reagerar också, precis som Anderberg, på den klassiska tonen och harmoniska stämningen i Trädet och flodkröken. Hennes kollega Torsten Gunnarsson var mer konkret, då han i katalogen till den stora Hill-utställningen 1999 skrev att det bland målningarna utförda 1877 i Bois-le-Roi ”finns ett flertal flodlandskap som genom sin klassiska rofylldhet visar att Hill då åter grep tillbaka på den franska 1600-talstraditionen och Claude Lorrain.” (Sidén 1999, s 104).

Professorn och Hill-experten Sten-Åke Nilsson gör ytterligare en snarlik reflexion då han i sin utförliga monografi Carl Fredrik Hill. Maximus Pictor jämför Trädet och flodkröken-serien med den svit av målningar med blommande fruktträd som Hill målade endast ett par månader tidigare. Nilsson påpekar att medan Hills fruktträdsmotiv med dess flyktiga blommor tycks vilja fånga ögonblicket i tillvaron (vilket för tanken till impressionismen) så ”verkar denna svit rofylld och klassisk i sin hållning.” (Nilsson 2011, s 41).

Av Carl Fredrik Hills fyra övriga fullbordade målningar i sviten Trädet och flodkröken är Nationalmuseums version den som är mest lik vårt aktuella konstverk. Endast i dessa två syns kronan på det höga trädet i dess helhet och formatet är nästan kvadratiskt. Förutom att signaturerna är olika och placerade på olika ställen är de mest påtagliga skillnaderna mellan dem att Nationalmuseums målning är mindre (50 x 60 cm) och saknar den lilla kvisten som sticker upp i högerkanten på vår. De tre återstående versionerna har ett mer uttalat breddformat och trädkronan är tvärt avskuren upptill. Av dessa tre är en ännu i privat ägo, medan de två övriga tillhör Göteborgs konstmuseum respektive Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.

Kvaliteten och produktiviteten i Carl Fredrik Hills skapande under våren och sommaren 1877 kan ses som bevis på att vistelsen i Bois-le-Roi hade en synnerligen upplivande verkan på konstnären. I sin artikel i Ord och Bild 1934 nämner Adolf Anderberg att Hill hade för avsikt att lämna in hela 18 målningar, varav säkerligen flera ur sommarens produktion, till Världsutställningen i Paris, Exposition Universelle 1878, påföljande år. (Anderberg 1934, s 110). Tyvärr blev det aldrig verklighet. Endast några månader senare drabbades Hill av den mentalsjukdom som gav hans liv en helt annan vändning. (CEÖ)

Proveniens
Konstnärens syster, professorskan Marie Louise Klason (född Hill, 1852-1929), Stockholm;
Fru Petra Hedborg, Bryssel (född Klason, 1893-1979, dotter till ovanstående);
Generalkonsul Karl Erik Hedborg, Bryssel (1889-1988, fr 1915 gift med ovanstående);
privat svensk ägo genom arv inom familjen t o m hösten 2019.

Utställd
Liljevalchs konsthall, Stockholm, Svenskt måleri under 100 år, utställning anordnad av SAK med anledning av föreningens 100-årsjubileum, april 1932, kat nr 188 (med titeln Flodlandskap);
Malmö konsthall, Carl Fredrik Hill. Utställning av målningar och teckningar, 1976, kat nr 46 (med titeln Trädet och flodkröken IV samt felaktiga mått i katalogen);
Nationalmuseum, Stockholm, Carl Fredrik Hill, 1 oktober 1999 - 16 januari 2000, kat nr 69 (med felaktiga mått i katalogen).

Litteratur
Klas Fåhraeus, ”Svenskt måleri under 100 år”, artikel i Konstrevy 1932, avbildad s 92 (med titeln Flodlandskap);
Adolf Anderberg, ”Carl Fredrik Hill”, artikel i Ord och Bild, fyrtiotredje årgången 1934, bildserien (där kallad Flodlandskap) omnämnd på s 109 samt illustrerad med Nationalmuseums målning;
Adolf Anderberg, Carl Hill – Hans liv och hans konst, Malmö 1951, avbildad i svartvitt som plansch nr 89, med titeln Trädet och flodkröken IV. Obs! i verkförteckningen på s 310-311 listar Anderberg fem versioner med titeln Trädet och flodkröken, numrerade I-V. Där anges nr IV med andra mått och annan ägaruppgift (Direktör Charles Nilsson, Stockholm). Korrekt är att dir. Nilsson ägde en av de senare versionerna där trädet kapats upptill (se bild i Konst i svenska hem, del II, 1943, samling 951). Av någon anledning tycks Anderberg, som uppenbarligen kände till K. E. Hedborgs målning, ha blandat ihop ägarna, med påföljden att en av Hills totalt sex versioner av Trädet och flodkröken (Hedborgs, dvs ”vår” målning) inte kom med i verkförteckningen.
Karin Sidén (red), Carl Fredrik Hill, Nationalmusei utställningskatalog nr 615, Stockholm 1999, avbildad
i färg på s 60 samt listad i katalogen, s 215, som kat nr 69 (med titeln Trädet och flodkröken utan numrering och med felaktigt angivna mått);
Sten-Åke Nilsson, Carl Fredrik Hill. Maximus Pictor, Stockholm 2011, sviten Trädet och flodkröken omnämnd i text på s 41, samtliga sex nu kända versioner avbildade i färg på s 6 resp s 150-155. Den aktuella versionen, som författaren menar är nr III i ordningen, avbildas på s 151 som kat nr 75.

För jämförelse:

Nationalmuseum (NM 1863) Åmells Göteborgs konstmuseum (GKM 0522)

Pris på begäran

Kontakta oss för mer information