Den 14 juli
Ernst Josephson
Ernst Josephson
1851−1906
Sverige
Den 14 juli
Olja på duk, 90 x 119 cm, signerad och daterad Ernst Josephson Paris 1883.
Liksom de flesta konstnärer i sin generation företog Ernst Josephson ett flertal studieresor utomlands. Till Paris kom han första gången 1873. Där skrevs han in som elev till Gérôme vid Académie des Beaux-arts samtidigt som han på egen hand studerade verk av Courbet och Delacroix. Tre år senare reste han bland annat till Amsterdam, där han fördjupade sig i de högt beundrade 1600-talsmästarna Frans Hals och Rembrandt van Rijn. 1870-talets tre sista år tillbringade Josephson i Italien. Han besökte bland annat Florens och Rom, där han framför allt studerade det italienska renässansmåleriet. Men redan då började han, enligt konsthistorikern Erik Blomberg, att intressera sig det sydländska folkliv han omgavs av i vardagen. Blomberg menar dock att det var först i Spanien, dit Josephson kom första gången 1881 i sällskap med Anders Zorn, som han tog upp verkliga folklivsmotiv i sitt måleri. Kända exempel är Spanska smeder, Spansk dvärg och Spansk dans, som alla utfördes i Andalusien åren 1881-82.
Efter Spanienvistelserna återvände Josephson till Paris. Där, för att ordagrant citera Blomberg, ”fortsätter han folklivsskildringen i en ny miljö men med tydlig kontinuitet till de spanska ämnena. I Den 14 juli har han sammanfört några italienska modeller, utstyrda som gatumusikanter på väg att fira den franska nationalfesten.” (Blomberg 1956, s 149). Den 14 juli är dock inte målad direkt inför motivet; inte ens på sommaren eller i direkt anslutning till festen ifråga. Josephson lär två gånger ha upplevt firandet av den franska nationaldagen på plats i Paris, 1879 och 1882, men det skulle dröja till vintern därpå innan han omsatte sina intryck från det i bild.
Den 14 juli bygger på en mycket utstuderad komposition. Josephson har arrangerat de italienska modellerna så att det ser ut som om de befinner sig utomhus. I själva verket var de uppställda mot en vägg i konstnärens dåvarande ateljé på 22 Rue Monsieur le Prince i Montparnasse. Det som betraktaren upplever som en pergola eller en svalgång är ateljéfönstret, vars fönsterkarmar klätts in med murgröna för att ge en illusion av växtlighet i det fria. Husen i bakgrunden tillhör den statiska vy som Josephson hade utanför fönstret varje dag. Genom att måla dit de festligt vajande Tricolorerna och låta modellerna agera som om de hade bråttom lyckas han ändå skapa rörelse i bilden och ge målningen en skenbar air av livfull upprymdhet och förväntan. Här visar Josephson prov på sin enastående förmåga att kombinera fri fantasi och minutiös realism till en fungerande och övertygande helhet. Realismen är mindre ”rå” än i exempelvis Spanska smeder, men samtidigt ger målningen uttryck för den sympati för det sydländska folklivet som Josephson utvecklat redan under den tid han själv bodde i Italien. Samma år som han målade Den 14 juli gjorde han de fattiga, kringstrykande italienarna på Paris’ gator till föremål för en annan känd målning, betitlad Ett resande teatersällskap. Uppenbarligen rönte de litet hjärteknipande inslagen i dessa motiv, där barnen fått framträdande roller, uppskattning hos den samtida publiken. Spanska smeder hade refuserats vid 1882 års Parissalong, men Den 14 juli blev antagen året därpå och har sedan dess ingått i en hel rad viktiga utställningar både i Sverige och utomlands. (CEÖ)
Proveniens
Grosshandlare Wilhelm Josephson (konstnärens farbror, 1827-1917);
grosshandlare John Josephson, Stockholm (son till ovanstående, tillika konstnärens kusin, 1866-1940);
fru Ellen Josephson, Stockholm (änka efter ovanstående, 1871-1965);
Nordén Auktioner, Stockholm, auktion nr 18, 17 maj 1995, kat nr 102;
J.E. Safra Collection (förvärvad på ovanstående auktion).
Utställd
Palais des Champs Elysees, Paris, Paris-Salon, Exposition des Beaux-Arts, 1883, kat nr 1283;
Nordiska konstutställningen, Köpenhamn, juli 1883, kat nr 46;
Göteborg 1883 (enl Wåhlin 1912, s 314);
Exposition Universelle de 1889, Paris, kat nr 54;
Ernst Josephson. Utställning, Stockholm, februari 1893, kat nr 47;
Stockholm 1897 (enl Wåhlin 1912, s 314);
Konstnärsförbundet, Minnesutställning 1885-1905, kat nr 209;
Konstnärsförbundet, utställning i Berlin, 1910, kat nr 88;
Kungliga Akademien for de fria konsterna, Stockholm, Ernst Josephson, SAK 1923, kat nr 74;
Galerie S:t Lucas, Stockholm, Ernst Josephson. Målningar ur privata samlingar, 1942, kat nr 56;
Nationalmuseum, Stockholm, Opponenterna av 1885, 1945, kat nr 26;
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Ernst Josephson. Minnesutställning, anordnad av Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum och Liljevalchs Konsthall, 1951, kat nr 142;
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, Ernst Josephson, 14 nov 1991 - 1 mar 1992, kat nr 42;
Borås konstmuseum, Ernst Josephson, 15 mars - 17 maj 1992.
Litteratur
Ernst Josephson, Små konstböcker nr 14, Gleerupska universitetsbokhandeln, Lund (u.å), avbildad s 43;
Godfrey Renholm, ”Salonen i Paris”, omnämnd i artikel i Göteborgs-Posten, 19 maj 1883;
Karl Warburg, omnämnd i anmälan i Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning, 14 juli 1883;
Carl Rupert Nyblom, omnämnd i anmälan i Post- och inrikes tidningar, 28 juli 1883;
Richard Kaufmann, omnämnd i anmälan i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, datum? 1883;
Karl Wåhlin, Ernst Josephson. En minnesteckning. Senare delen (II) 1879-1906, Stockholm 1912, omnämnd s 74, avbildad i svartvitt, s 73 samt listad och beskriven i verkförteckningen, s 314, som kat nr 128;
Georg Pauli, Ernst Josephson, 1914, omnämnd s 30-31;
Georg Pauli, Opponenterna,1927, omnämnd s 12;
Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia, del I, 1945, omnämnd s 166 och 182;
Erik Blomberg, Ernst Josephson. Hans liv, Stockholm 1951, omnämnd s 311-313, avbildad i svartvitt, s 311;
Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst, Stockholm 1956, omnämnd s 149, avbildad s 150;
Erik Blomberg, Paintings and Drawings by Ernst Josephson 1851-1906, utställningskatalog producerad av Portland Art Museum, Oregon, USA i samarbete med Göteborgs konstmuseum 1964 inför vandringsutställning i USA 1964-1965 (Portland Art Museum, Oregon - California Palace of the Legion of Honor, San Francisco - La Jolla Museum of Art, California - University Gallery, University of Minnesota, Minneapolis - Gallery of Modern Art, New York);
Per-Olov Zennström, Ernst Josephson. En studie, Malmö 1978, omnämnd s 94, avbildad i svartvitt, s 95; Peter Spielmann (red), Ernst Josephson. Bilder und Zeichnungen, (opag.) katalog till utställning i Städtisches Kunstmuseum, Bonn 22 mars - 6 maj 1979 och Bochum Museum, Bochum 19 maj - 20 juni 1979, Bonn 1979, omnämnd i biografidelen under år 1883;
Henri Usselman, ”14 juillet d' Ernst Josephson”, artikel i Konsthistorisk tidskrift, 1983, s 75-82;
Hans-Henrik Brummer, Ernst Josephson, Stockholm 1991, omnämnd i kronologin, s 167;
Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson. Målare och diktare, Stockholm 2001, omnämnd s 115.
1851−1906
Sverige
Den 14 juli
Olja på duk, 90 x 119 cm, signerad och daterad Ernst Josephson Paris 1883.
Liksom de flesta konstnärer i sin generation företog Ernst Josephson ett flertal studieresor utomlands. Till Paris kom han första gången 1873. Där skrevs han in som elev till Gérôme vid Académie des Beaux-arts samtidigt som han på egen hand studerade verk av Courbet och Delacroix. Tre år senare reste han bland annat till Amsterdam, där han fördjupade sig i de högt beundrade 1600-talsmästarna Frans Hals och Rembrandt van Rijn. 1870-talets tre sista år tillbringade Josephson i Italien. Han besökte bland annat Florens och Rom, där han framför allt studerade det italienska renässansmåleriet. Men redan då började han, enligt konsthistorikern Erik Blomberg, att intressera sig det sydländska folkliv han omgavs av i vardagen. Blomberg menar dock att det var först i Spanien, dit Josephson kom första gången 1881 i sällskap med Anders Zorn, som han tog upp verkliga folklivsmotiv i sitt måleri. Kända exempel är Spanska smeder, Spansk dvärg och Spansk dans, som alla utfördes i Andalusien åren 1881-82.
Efter Spanienvistelserna återvände Josephson till Paris. Där, för att ordagrant citera Blomberg, ”fortsätter han folklivsskildringen i en ny miljö men med tydlig kontinuitet till de spanska ämnena. I Den 14 juli har han sammanfört några italienska modeller, utstyrda som gatumusikanter på väg att fira den franska nationalfesten.” (Blomberg 1956, s 149). Den 14 juli är dock inte målad direkt inför motivet; inte ens på sommaren eller i direkt anslutning till festen ifråga. Josephson lär två gånger ha upplevt firandet av den franska nationaldagen på plats i Paris, 1879 och 1882, men det skulle dröja till vintern därpå innan han omsatte sina intryck från det i bild.
Den 14 juli bygger på en mycket utstuderad komposition. Josephson har arrangerat de italienska modellerna så att det ser ut som om de befinner sig utomhus. I själva verket var de uppställda mot en vägg i konstnärens dåvarande ateljé på 22 Rue Monsieur le Prince i Montparnasse. Det som betraktaren upplever som en pergola eller en svalgång är ateljéfönstret, vars fönsterkarmar klätts in med murgröna för att ge en illusion av växtlighet i det fria. Husen i bakgrunden tillhör den statiska vy som Josephson hade utanför fönstret varje dag. Genom att måla dit de festligt vajande Tricolorerna och låta modellerna agera som om de hade bråttom lyckas han ändå skapa rörelse i bilden och ge målningen en skenbar air av livfull upprymdhet och förväntan. Här visar Josephson prov på sin enastående förmåga att kombinera fri fantasi och minutiös realism till en fungerande och övertygande helhet. Realismen är mindre ”rå” än i exempelvis Spanska smeder, men samtidigt ger målningen uttryck för den sympati för det sydländska folklivet som Josephson utvecklat redan under den tid han själv bodde i Italien. Samma år som han målade Den 14 juli gjorde han de fattiga, kringstrykande italienarna på Paris’ gator till föremål för en annan känd målning, betitlad Ett resande teatersällskap. Uppenbarligen rönte de litet hjärteknipande inslagen i dessa motiv, där barnen fått framträdande roller, uppskattning hos den samtida publiken. Spanska smeder hade refuserats vid 1882 års Parissalong, men Den 14 juli blev antagen året därpå och har sedan dess ingått i en hel rad viktiga utställningar både i Sverige och utomlands. (CEÖ)
Proveniens
Grosshandlare Wilhelm Josephson (konstnärens farbror, 1827-1917);
grosshandlare John Josephson, Stockholm (son till ovanstående, tillika konstnärens kusin, 1866-1940);
fru Ellen Josephson, Stockholm (änka efter ovanstående, 1871-1965);
Nordén Auktioner, Stockholm, auktion nr 18, 17 maj 1995, kat nr 102;
J.E. Safra Collection (förvärvad på ovanstående auktion).
Utställd
Palais des Champs Elysees, Paris, Paris-Salon, Exposition des Beaux-Arts, 1883, kat nr 1283;
Nordiska konstutställningen, Köpenhamn, juli 1883, kat nr 46;
Göteborg 1883 (enl Wåhlin 1912, s 314);
Exposition Universelle de 1889, Paris, kat nr 54;
Ernst Josephson. Utställning, Stockholm, februari 1893, kat nr 47;
Stockholm 1897 (enl Wåhlin 1912, s 314);
Konstnärsförbundet, Minnesutställning 1885-1905, kat nr 209;
Konstnärsförbundet, utställning i Berlin, 1910, kat nr 88;
Kungliga Akademien for de fria konsterna, Stockholm, Ernst Josephson, SAK 1923, kat nr 74;
Galerie S:t Lucas, Stockholm, Ernst Josephson. Målningar ur privata samlingar, 1942, kat nr 56;
Nationalmuseum, Stockholm, Opponenterna av 1885, 1945, kat nr 26;
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Ernst Josephson. Minnesutställning, anordnad av Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum och Liljevalchs Konsthall, 1951, kat nr 142;
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, Ernst Josephson, 14 nov 1991 - 1 mar 1992, kat nr 42;
Borås konstmuseum, Ernst Josephson, 15 mars - 17 maj 1992.
Litteratur
Ernst Josephson, Små konstböcker nr 14, Gleerupska universitetsbokhandeln, Lund (u.å), avbildad s 43;
Godfrey Renholm, ”Salonen i Paris”, omnämnd i artikel i Göteborgs-Posten, 19 maj 1883;
Karl Warburg, omnämnd i anmälan i Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning, 14 juli 1883;
Carl Rupert Nyblom, omnämnd i anmälan i Post- och inrikes tidningar, 28 juli 1883;
Richard Kaufmann, omnämnd i anmälan i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, datum? 1883;
Karl Wåhlin, Ernst Josephson. En minnesteckning. Senare delen (II) 1879-1906, Stockholm 1912, omnämnd s 74, avbildad i svartvitt, s 73 samt listad och beskriven i verkförteckningen, s 314, som kat nr 128;
Georg Pauli, Ernst Josephson, 1914, omnämnd s 30-31;
Georg Pauli, Opponenterna,1927, omnämnd s 12;
Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia, del I, 1945, omnämnd s 166 och 182;
Erik Blomberg, Ernst Josephson. Hans liv, Stockholm 1951, omnämnd s 311-313, avbildad i svartvitt, s 311;
Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst, Stockholm 1956, omnämnd s 149, avbildad s 150;
Erik Blomberg, Paintings and Drawings by Ernst Josephson 1851-1906, utställningskatalog producerad av Portland Art Museum, Oregon, USA i samarbete med Göteborgs konstmuseum 1964 inför vandringsutställning i USA 1964-1965 (Portland Art Museum, Oregon - California Palace of the Legion of Honor, San Francisco - La Jolla Museum of Art, California - University Gallery, University of Minnesota, Minneapolis - Gallery of Modern Art, New York);
Per-Olov Zennström, Ernst Josephson. En studie, Malmö 1978, omnämnd s 94, avbildad i svartvitt, s 95; Peter Spielmann (red), Ernst Josephson. Bilder und Zeichnungen, (opag.) katalog till utställning i Städtisches Kunstmuseum, Bonn 22 mars - 6 maj 1979 och Bochum Museum, Bochum 19 maj - 20 juni 1979, Bonn 1979, omnämnd i biografidelen under år 1883;
Henri Usselman, ”14 juillet d' Ernst Josephson”, artikel i Konsthistorisk tidskrift, 1983, s 75-82;
Hans-Henrik Brummer, Ernst Josephson, Stockholm 1991, omnämnd i kronologin, s 167;
Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson. Målare och diktare, Stockholm 2001, omnämnd s 115.