Amaryllis och röda tulpaner
Isaac Grünewald
Isaac Grünewald
1889−1946
Sverige
Amaryllis och röda tulpaner
Olja på pannå, 44 x 38 cm, signerad Grünewald. Utförd på 1940-talet.
Hur motiverar en konstnär valet att avbilda en ensam amaryllisstjälk och tre enkla tulpaner mot en starkt reducerad bakgrund? Följande ord av Isaac Grünewald hjälper oss att förstå:
”Det finns något som heter konstnärlig ekonomi, dvs. att noga beräkna och avväga vad man vid varje tillfälle har råd att använda och begagna det på effektivaste sätt. Man kan nå goda resultat med enkla medel, väl disponerade, och misslyckas trots stora tillgångar av färg eller blommor, om man vräker på.” (Karl-Axel Arvidsson (red), Isaac har ordet, Stockholm 1959, s 131).
Citatet är säkerligen inte menat att tolkas bokstavligt. Det är hämtat ur Grünewalds uppsats ”Välj blommor” från 1944, där han redogör för sin syn på det egna blomstermåleriet. Vid den tid då han formulerade dessa tankar var hans privata ekonomi mycket god, och med den egna trädgården i Saltsjöbaden full av allehanda blomster behövde han knappast bekymra sig om tillgången på råmaterial till sina målningar. Budskapet i hans uttalande handlar snarare om betydelsen av att veta precis vad man som konstnär vill ha sagt och sedan säga det så klart och tydligt som möjligt.
För Isaac Grünewald var blommor levande, besjälade väsen. Själv var han expressionist ut i fingerspetsarna. I det aktuella fallet har han lyckats förmedla ett mycket starkt uttryck, trots de enkla medlen. Uppenbarligen tyckte han att dessa få blomstänglar, amaryllisen med sin två fullt utslagna klockor och de tre tulpanerna i exakt samma röda nyans, var besjälade nog för att fylla ett bildrum med deras lysande färg och majestätiska grace. (CEÖ)
Proveniens
Hultbergs konsthandel, Stockholm.
1889−1946
Sverige
Amaryllis och röda tulpaner
Olja på pannå, 44 x 38 cm, signerad Grünewald. Utförd på 1940-talet.
Hur motiverar en konstnär valet att avbilda en ensam amaryllisstjälk och tre enkla tulpaner mot en starkt reducerad bakgrund? Följande ord av Isaac Grünewald hjälper oss att förstå:
”Det finns något som heter konstnärlig ekonomi, dvs. att noga beräkna och avväga vad man vid varje tillfälle har råd att använda och begagna det på effektivaste sätt. Man kan nå goda resultat med enkla medel, väl disponerade, och misslyckas trots stora tillgångar av färg eller blommor, om man vräker på.” (Karl-Axel Arvidsson (red), Isaac har ordet, Stockholm 1959, s 131).
Citatet är säkerligen inte menat att tolkas bokstavligt. Det är hämtat ur Grünewalds uppsats ”Välj blommor” från 1944, där han redogör för sin syn på det egna blomstermåleriet. Vid den tid då han formulerade dessa tankar var hans privata ekonomi mycket god, och med den egna trädgården i Saltsjöbaden full av allehanda blomster behövde han knappast bekymra sig om tillgången på råmaterial till sina målningar. Budskapet i hans uttalande handlar snarare om betydelsen av att veta precis vad man som konstnär vill ha sagt och sedan säga det så klart och tydligt som möjligt.
För Isaac Grünewald var blommor levande, besjälade väsen. Själv var han expressionist ut i fingerspetsarna. I det aktuella fallet har han lyckats förmedla ett mycket starkt uttryck, trots de enkla medlen. Uppenbarligen tyckte han att dessa få blomstänglar, amaryllisen med sin två fullt utslagna klockor och de tre tulpanerna i exakt samma röda nyans, var besjälade nog för att fylla ett bildrum med deras lysande färg och majestätiska grace. (CEÖ)
Proveniens
Hultbergs konsthandel, Stockholm.