Från mynningen av Karpö ström
Roland Svensson
Roland Svensson
1910–2003
Sverige
Från mynningen av Karpö ström
Akvarell och pastellkrita, 29 x 44 cm, signerad och daterad roland S. 60 samt med påskrift ”Från mynningen av Karpö ström”.
Roland Svenssons konstnärskap förknippas i hög grad med motiv från Stockholms skärgård. I hans fascination för övärldens landskap, geologi, natur och innevånare finner vi släktskap med konstnärliga föregångare som Albert Engström, Rickard Lindström och, inte minst, den av honom själv så högt beundrade vännen och kollegan Axel Sjöberg. Även Bruno Liljefors målade som bekant gärna ute i havsbandet, men i motsats till honom, som framför allt skildrade skärgårdens djurliv, intresserade sig Roland Svensson mer för dess mänskliga invånare och deras ofta hårda livsvillkor. Svensson behöll alltid en naturalistisk grundsyn och kände aldrig något behov av att följa modernisternas ambitioner att bryta med traditionen. För honom hade tradition i sig ett egenvärde, i synnerhet den tradition som förmedlades och upprätthölls av skärgårdens bofasta befolkning.
Som konstnärligt medium använde sig Roland Svensson gärna av pastellkritor och akvarellfärg med varierande grad av opacitet. Mindre ofta målade han i olja, som torkar långsamt och är svårare att hantera i det fria. Däremot tecknade han flitigt och han hade ständigt skissblocket till hands. Han arbetade också i stor utsträckning med tecknade illustrationer och olika grafiska tekniker, framför allt litografi. Genom dessa kom hans bilder från 1940-talet och framåt att spridas i vida kretsar, vilket bidrog till hans stora popularitet.
Till Roland Svenssons favoriserade platser i stockholmsarkipelagen hörde Möja, Tornö, Gillöga, Stora och Lilla Nassa med flera ögrupper i mellersta och yttersta havsbandet. Byn Ramsboda på Möja var under 1930- och 40-talen hans fasta sommarbas och utgångspunkt för många ihärdiga seglatser. Från 1949 flyttades ”basen” till Stora Tornö, nordost om Möjalandet, där han hyrde in sig i en enkel stuga och med tiden även byggde sig en egen ateljé och bastu.
Roland Svensson hade en stor vänkrets och vid hans bortgång 2003 väcktes snart tankar kring hur man bäst kunde bevara hans minne. Samma år bildades en vänförening, som alltsedan starten årligen utgivit innehållsrika publikationer på teman som anknyter till Svenssons konstnärskap. Ett drygt decennium senare lyckades vänföreningen förverkliga drömmen om ett eget museum. Det inrymdes i en nyuppförd träbyggnad intill Ramsmora brygga på Möja och invigdes sommaren 2015. Museet innehåller bland annat inventarier från ateljén på Tornö och en mängd annan dokumentation kring Roland Svenssons liv som konstnär och författare.
I denna pastell har Roland Svensson valt ett ovanligt lågt och närgånget perspektiv. Som betraktare upplever man sig sitta på huk mitt på den steniga strandkant som dominerar bildens förgrund. Ur detta grodperspektiv ges man verkligen möjlighet att detaljstudera skärgårdsnaturen; de tåliga strandgräsen som växer i klippskrevorna och de tunna, mörkvioletta lagren av mossor och lavar som ger färg åt de släta, annars så grå hällarna. Bortom den bakersta klipphällen öppnar sig vyn mot Karpö ström. Vattnet lyser i skimrande toner av turkos, lila och klarblått, som på sina ställen övergår i ultramarin. I fonden bryts horisonten av en låg, trädbevuxen ö. Trädens gröna kronor avtecknar sig effektfullt mot den ljusa himlen. Det är en mycket vackert komponerad målning, och den är stark både i färg och i uttryck. (CEÖ)
1910–2003
Sverige
Från mynningen av Karpö ström
Akvarell och pastellkrita, 29 x 44 cm, signerad och daterad roland S. 60 samt med påskrift ”Från mynningen av Karpö ström”.
Roland Svenssons konstnärskap förknippas i hög grad med motiv från Stockholms skärgård. I hans fascination för övärldens landskap, geologi, natur och innevånare finner vi släktskap med konstnärliga föregångare som Albert Engström, Rickard Lindström och, inte minst, den av honom själv så högt beundrade vännen och kollegan Axel Sjöberg. Även Bruno Liljefors målade som bekant gärna ute i havsbandet, men i motsats till honom, som framför allt skildrade skärgårdens djurliv, intresserade sig Roland Svensson mer för dess mänskliga invånare och deras ofta hårda livsvillkor. Svensson behöll alltid en naturalistisk grundsyn och kände aldrig något behov av att följa modernisternas ambitioner att bryta med traditionen. För honom hade tradition i sig ett egenvärde, i synnerhet den tradition som förmedlades och upprätthölls av skärgårdens bofasta befolkning.
Som konstnärligt medium använde sig Roland Svensson gärna av pastellkritor och akvarellfärg med varierande grad av opacitet. Mindre ofta målade han i olja, som torkar långsamt och är svårare att hantera i det fria. Däremot tecknade han flitigt och han hade ständigt skissblocket till hands. Han arbetade också i stor utsträckning med tecknade illustrationer och olika grafiska tekniker, framför allt litografi. Genom dessa kom hans bilder från 1940-talet och framåt att spridas i vida kretsar, vilket bidrog till hans stora popularitet.
Till Roland Svenssons favoriserade platser i stockholmsarkipelagen hörde Möja, Tornö, Gillöga, Stora och Lilla Nassa med flera ögrupper i mellersta och yttersta havsbandet. Byn Ramsboda på Möja var under 1930- och 40-talen hans fasta sommarbas och utgångspunkt för många ihärdiga seglatser. Från 1949 flyttades ”basen” till Stora Tornö, nordost om Möjalandet, där han hyrde in sig i en enkel stuga och med tiden även byggde sig en egen ateljé och bastu.
Roland Svensson hade en stor vänkrets och vid hans bortgång 2003 väcktes snart tankar kring hur man bäst kunde bevara hans minne. Samma år bildades en vänförening, som alltsedan starten årligen utgivit innehållsrika publikationer på teman som anknyter till Svenssons konstnärskap. Ett drygt decennium senare lyckades vänföreningen förverkliga drömmen om ett eget museum. Det inrymdes i en nyuppförd träbyggnad intill Ramsmora brygga på Möja och invigdes sommaren 2015. Museet innehåller bland annat inventarier från ateljén på Tornö och en mängd annan dokumentation kring Roland Svenssons liv som konstnär och författare.
I denna pastell har Roland Svensson valt ett ovanligt lågt och närgånget perspektiv. Som betraktare upplever man sig sitta på huk mitt på den steniga strandkant som dominerar bildens förgrund. Ur detta grodperspektiv ges man verkligen möjlighet att detaljstudera skärgårdsnaturen; de tåliga strandgräsen som växer i klippskrevorna och de tunna, mörkvioletta lagren av mossor och lavar som ger färg åt de släta, annars så grå hällarna. Bortom den bakersta klipphällen öppnar sig vyn mot Karpö ström. Vattnet lyser i skimrande toner av turkos, lila och klarblått, som på sina ställen övergår i ultramarin. I fonden bryts horisonten av en låg, trädbevuxen ö. Trädens gröna kronor avtecknar sig effektfullt mot den ljusa himlen. Det är en mycket vackert komponerad målning, och den är stark både i färg och i uttryck. (CEÖ)