Adventskalender 2017

 
 

Olja på pannå, 42,5 x 29 cm. Signerad IOANNES BELLINUS. Porträttet ingår i Åmells aktuella utbud av konstverk till försäljning och visas på begäran. Önskar du få en privat visning och/eller fördjupad information om fotografiet är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

18 december

Giovanni Bellini (1430–1516)

Porträtt av en ung man

Giovanni Bellini var en italiensk renässanskonstnär. Mest känd är han för sina madonnabilder, men han målade även andra religiösa motiv, porträtt och allegorier. Bellini växte upp i Venedig, där han till att börja med målade i samma stil som sin svåger Andrea Mantegna. Liksom denne arbetade Bellini då mest i tempera och avbildade oftast sina modeller mot en landskapsbakgrund. Senare, efter att Bellini kommit i kontakt med flamländarnas sätt att använda oljefärg i tunna lasyrer, förändrades hans måleri. Därefter kom han av många att betraktas som den som höjde standarden i den venetianska skolan så att staden till slut kunde konkurrera med renässanskonstens centrum; Florens. Det aktuella porträttet skildrar en ung man klädd ”all’antica”. Det har tydliga likheter med en annan målning av Bellini, Infant Bacchus i Washington National Gallery of Art, utförd omkring 1514. Vår målning är troligtvis från samma period och visar hur Bellini motivmässigt arbetade enligt en yngre generations smak.

Pastell på filt, 48 x 64 cm, signerad och daterad H. Sert 1960. Porträttet ingår i Åmells aktuella utbud av konstverk till försäljning och visas på begäran. Önskar du få en privat visning och/eller fördjupad information om fotografiet är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

17 december

Henri Sert (1938–1964)

Svart man i Paris

Henri Sert föddes av franska föräldrar på ön La Réunion utanför Afrikas kust. Efter att under knappa förhållanden ha ägnat sig åt självstudier i Paris ”upptäcktes” han i mitten av femtiotalet av en konstintresserad svensk privatperson. Genom dennes försorg och mecenatskap kom Sert 1958 till Sverige. Till att börja med var han bosatt på Ven, där han lånade Emil Johansson-Thors gamla ateljé. Fem år senare flyttade Sert till Stockholm, där han efter många besvikelser och umbäranden tragiskt gick bort endast 26 år gammal. Sert arbetade bäst på nätterna. Sittandes på golvet med jazzmusik ringades i öronen kunde han frenetiskt måla på fyra – fem tavlor samtidigt. Som underlag använde han vad som fanns till hands: målarduk, papper på rulle, eller – som här – ett stycke filttyg. Motiv var framförallt människan och verken betitlas ofta mycket personligt. Även om det inte rör sig om regelrätta porträtt, förstår vi att målningarna ofta handlar om personer som konstnären mött i verkligheten. Serts bilder är underfundiga och fulla av poesi, ibland surrealistiska på gränsen till det groteska, men de speglar alltid hans drömmande sinne och flödande fantasi. Bakom dagens lucka döljer sig en svart man i färgglada kläder och en lustig huvudbonad. Vid tidpunkten för målningens tillkomst hade Sert sedan länge lämnat Paris, så troligtvis rör det sig här om en bild ur hans minne, tillspetsad av hans ohämmade fantasi.

Vintage gelatinsilverfotografi, 37 x 27 cm, numrerad 1/10. A tergo signerad och daterad Hans Hammarskiöld 1977. Porträttet ingår i Åmells aktuella utbud av konstverk till försäljning och visas på begäran. Önskar du få en privat visning och/eller fördjupad information om fotografiet är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

16 december

Hans Hammarskiöld (1925-2012)

Einar Hylander

Hans Hammarskiöld var en av efterkrigstidens mest tongivande svenska fotografer. Kameran var en naturlig följeslagare under hans liv, vilket också är märkbart i valen av motiv. Genom åren fotograferade han porträtt, mode, gatubilder och naturskildringar. I den aktuella bilden har Hammarskiöld smält ihop flera genrer: en gatu- eller arkitekturbild som blir till ett porträttfotografi. Personen vars namn utgör fotografiets titel skymtar bara som en svart silhuett bakom ett av fönstren. Istället är det huset som spelar huvudrollen. Men kan en byggnad verkligen vara ett porträtt? Ja, i alla fall ifråga om Einar Hylander (1913-1989). Han betraktade nämligen helt bokstavligt sitt hem som en del av sin konstnärsidentitet. Från mitten av 1960-talet började han skapa ett konstverk av sin lägenhet i Stockholm. Med enkla handverktyg tillverkade han själv allt som skulle finnas innanför lägenhetens väggar: spröjsar och paneler, möbler och lampor, inredningsföremål, kuddar och textilier. Ibland hämtade han delar från containerfynd och allsköns gammalt bråte, men de färdiga föremålen var alltigenom hans egna skapelser, snickrade, sydda och/eller målade i vitaste vitt. 1983 flyttade Hylander till en tvårummare i ett gårdshus på Narvavägen 29 på Östermalm. Liksom hans tidigare bostad blev även den lägenheten till ett visionärt allkonstverk, eller ett miljöbygge, som han själv kallade det. Idag förvaltas lägenheten av Moderna museet, som efter särskild överenskommelse håller den öppen för gruppvisningar.

 

Blyertsteckning, 63 x 48 cm, signerad och daterad Dardel 1930. Porträttet ingår i Åmells aktuella utbud av konstverk till försäljning och visas på begäran. Önskar du få en privat visning och/eller fördjupad information om fotografiet är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

15 december

Nils Dardel (1888–1943)

Armeniska (Alexiane I)

I Nils Dardels fantasikonst från tiotalet förekommer sällan något naket. Men en bit in på tjugotalet tycks människokroppen få ett allt större egenvärde för honom. Thora Dardel, konstnärens hustru, förklarar detta nyvaknade intresse som en nödvändighet för att han skulle komma vidare i sitt måleri. Vid den här tiden bodde paret Dardel mitt i Paris’ traditionstyngda konstnärskvarter på Montmartre. Lägenheten inrymde även en stor ateljé, där Nils kunde arbeta, men också ta emot vänner. Bostadsateljén blev snart en omtyckt mötesplats för alla möjliga konstutövare: målare, skulptörer, dansare och poeter. Thora drogs snabbt in i detta umgänge och hon kom snart att lära känna flera av de modeller som maken anlitade. De flesta av dem var yrkesmodeller, men där fanns också de som drömde om en framtid vid filmen eller på teaterscenen. Genom Thora får vi veta att vår armeniska flicka hette Alexiane. Hon var dansös på revyteatern Folie Bergères i Paris och fick för en liten tid efterträda kollegan Juana som Dardels favoritmodell. Thora skriver: ”Det var en flicka med formfulländad kropp, som förde tankarna till Ingres målningar. Den intresserade konstnären, lika mycket som hennes dumma lilla dockansikte roade honom, då han tecknade henne naken med pärlor om halsen.” Av Alexiane finns ytterligare en teckning, utförd samma år. Men kort därefter slutade Dardel abrupt med nakenmåleriet. Enligt konsthistorikern Erik Näslund kan det möjligen förklaras av att Dardel då inledde ett nytt förhållande med den svensk-amerikanska författarinnan Edita Morris, som lär ha varit mycket svartsjuk.

Olja på duk, 92 x 73 cm, signerad Sam Uhrdin. Porträttet ingår i Åmells aktuella utställning Tidernas porträtt. Önskas fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

14 december

Samuel Uhrdin 1886–1964

Stickande flicka

Samuel (Sam) Uhrdin föddes i Siljansnäs i Dalarna och kom under senare delen av sitt liv framför allt att verka i Leksand. Uhrdins konstnärskap är präglat av hembygdens miljöer och typiska motiv i hans måleri är interiörer från enkla hem, där han ofta låter kvinnor få en central plats, försjunkna i vardagens sysslor. Liksom Anders Zorn, som ofta återkom till Dalarnas ursprungliga folkliv och traditioner i sitt måleri, skildrade Sam Uhrdin sin hembygd med stor vördnad och kärlek.

Stickande flicka är för konstnären ovanligt ljus och lätt i färgsättningen, med det klara dagsljuset som faller över rummet och det ljusa trägolvet och möblerna. Flickans röda förkläde, som dominerar kompositionen, är den för konstnären karakteristiska accenten i bilden. Hennes identitet är inte känd, men möjligen var hon en av tre systrar i den familj som under många år drev Pensionat Tre Kullor i Leksand. Uhrdin var en flitig gäst på pensionatet och bidrog också konstnärligt till en del av inredningen där; bland annat ett vackert kurbitsmålat skänkskåp (1927). 1946 gjorde han en målning (idag i privat ägo) som är mycket snarlik vår och som anses föreställa en av döttrarna i huset, Karin. Den flickan sitter i samma ställning som vår kulla, i en nästan identisk interiör som här, iklädd samma sorts dräkt. Värt att notera är dock att det inte är den typiska Leksandsdräkten med randigt förkläde, utan en som påminner mer om Moradräkten, vilket osökt för tanken till den av Uhrdin högt beundrade Zorn. Men oavsett vem flickan var, och var hon hörde hemma geografiskt, har konstnären fångat henne i en miljö där hon känner sig bekväm. Djupt koncentrerad på sin uppgift sitter hon där med sin stickning, placerad mitt framför betraktaren. Respekten som Uhrdin livet igenom kände för sin hembygd och dess innevånare lyser igenom i denna finstämda målning.

 

Olja på duk, 46 x 38 cm, a tergo monogramsignerad och signerad Roger Risberg samt daterad -97. Porträttet ingår i Åmells aktuella utbud av konstverk till försäljning och visas på begäran. Önskar du få en privat visning och/eller fördjupad information om fotografiet är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

13 december

Roger Risberg (1956–2011)

Den sjuka sköterskan

Risberg framstår som något av en särling i den svenska samtidskonsten. Han var född i Göteborg 1956 och gick på Konstfack i Stockholm 1979–84. Hans bildspråk är förenklat och naivt och söker sig bort från proportioner, rumsgestaltning och annat som gör bilden verklighetstrogen. Alltid rakt och direkt med en träffande autenticitet. Ofta är det underliggande betydelselager som gör bilderna komplexa och mångbottnade utan tydliga svar.

Risberg är idag mest känd för sina energifyllda tolkningar av personer, djur och vardagliga känslor. I Den sjuka sköterskan är det färgen som får målningen att studsa ut från väggen. Bilden med den intensivt röda figuren som står där i sin kritvita rock mot en becksvart bakgrund är inte bara chockerande kontrastrik, den leder utan pardon våra associationer till stark dramatik, till sjukdom, blod och död. Samtidigt anses rött i västerländsk kultur vara livets färg. Även blod kan förknippas med liv, när det ger färg åt kinderna, eller bokstavligen vid en blodtransfusion. En tredje association till den röda färgen är naturligtvis kärlek och erotik. När Risbergs anonyma sköterska närmar sig betraktaren gör hon det med blottade bröst, vidöppna ögon och öppen mun. Vad som händer sedan är upp till var och en att fantisera kring.

Olja på duk, 80 x 62 cm, signerad och daterad Gustaf T Wallén 1884. Porträttet ingår i Åmells aktuella utställning Tidernas porträtt. Önskas fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

12 december

Gustaf Theodor Wallén (1860–1948)

Kvinna i profil

Gustaf Wallén tillhörde samma konstnärsgeneration som Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors, men uppnådde aldrig samma ryktbarhet. Liksom kamraterna studerade han för bland andra Georg von Rosen vid Konstakademien i Stockholm. Han tycks också ha delat deras ideal ifråga om friluftsrealism, men han anslöt sig aldrig officiellt till Opponentrörelsen och heller inte till det senare så mäktiga Konstnärsförbundet. Möjligen är det en bidragande förklaring till att han hamnat i konsthistoriens bakvatten.


Det aktuella konstverket är ett fint exempel på Gustaf Walléns porträttmåleri. I sann friluftsanda har han fångat de väsentliga dragen hos en för oss obekant kvinna, som poserar i höghalsad svart söndagsdräkt och fjäderprydd hatt. Kvinnan är avbildad i profil mot en slät, neutral bakgrund som framhäver detaljerna i hennes ansikte och frisyr. Konstnären har lagt all sin koncentration på att naturalistiskt återge hennes rödblommiga hy, ansiktets fasta men fylliga former och hårknuten som tycks vilja lossa litet i nacken. Vid en hastig blick kan porträttet verka ofullbordat, men det skissartade partiet i målningens nederkant är ett ytterst medvetet drag från konstnärens sida. Genom detta ”impressionistiska” sätt att måla ansluter sig Wallén till friluftsmålarnas paroll om att fullborda motivet direkt inför det. Han har strävat efter att fästa ett ögonblick på duken, och i detta fall har han verkligen lyckats.

Gouache, 25,5 x 21 cm (inkl ram). Påskrift i målningens nederkant: CHRISTINE.REYNE.DE.SVEDE. Porträttet planeras ingå i Åmells kommande utställning Tre Sekler i mars 2018. Önskar du redan nu få en privat visning och/eller fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

11 december

Okänd konstnär (1600-tal)

Drottning Kristina av Sverige som Minerva

Kristina föddes på slottet Tre Kronor den 8:e december 1626 och avled den 19:e april 1689. Vid födseln misstog barnmorskorna henne för en pojke. Falsk glädje spreds i slottet och förlägenhet rådde när de insåg sitt misstag. Men kungen, Gustav II Adolf, bara skrattade åt att flickan lyckats lura hovet och kungaparet. Kristina kom att utbildas på samma sätt som en manlig tronföljare. Hon tränades i ridning och jakt men framförallt utbildades Kristina i klassiska och främmande språk, historia och religion. Hon kom att tycka speciellt mycket om det franska språket och skrev under sitt liv de flesta skrifter och brev på just franska.

Kristina regerade som drottning av Sverige mellan 1644 och 1654. Hennes far hade stupat vid slaget i Lützen år 1632 när hon endast var sex år gammal. Hon regerade därefter landet under Axel Oxenstiernas förmyndarregering. År 1644 blev Kristina myndig drottning men abdikerade endast tio år senare för att konvertera till katolicismen och flytta till Rom. Hon betraktades som landsförrädare av många men i Rom spelade hon en stor roll för kulturlivet. Hon gifte sig aldrig och fick inga barn men hon fann kärlek i kardinalen Decio Azzolino och genom honom fick hon inflytande i kyrkopolitiken. När Kristina avled år 1689 såg Azzolino till att hon begravdes i Peterskyrkans krypta tillsammans med de katolska påvarna.

I detta porträtt har konstnären framställt Kristina som Minerva, krigets och vishetens gudinna i den romerska mytologin. Till innehåll och komposition påminner det om ett kopparstick av Jeremias Falck (1619-1677), vilket i sin tur bygger på en grisaillemålning i olja av Erasmus Quellinus (1607-1678). Båda de nämnda konstnärerna var verksamma i Nederländerna.

Olja på duk, 73 x 60 cm, signerad och daterad på dukkanten G. Löberg 1943. Porträttet ingår i Åmells nuvarande utbud av konstverk till försäljning och visas på begäran. Önskar du få en privat visning och/eller fördjupad information om fotografiet är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

10 december

Gunnar Löberg (1893 - 1950)

Porträtt av Brita (Bibs) Conradson

Dagens porträtt föreställer fru Brita Conradson vid 30 års ålder. Brita, eller Bibs som hon kallades av vännerna, var gift med apotekare Sven-Ragnar Conradson från Nordmaling. Under 1940-talet bodde paret i Stockholm, där de umgicks mycket med konstnärer, artister och kulturpersonligheter av olika slag. Britas make var till exempel nära vän med konstnären Bengt Carlberg, medan hon själv var en av sångerskan Ulla Billqvists bästa väninnor. Brita lär ha varit en av de sista att träffa den firade stjärnan, som dog under oklara omständigheter 1946. Av den anledningen figurerar hon i en ny dokumentärfilm om Ulla Billqvists liv, När molnen skingras, som utkom våren 2016. I filmen spelas dock Bibs’ karaktär av Margaretha Byström, eftersom hon själv avled 2014.

Av det aktuella porträttet att döma ingick även målaren Gunnar Löberg i paret Conradsons bekantskapskrets. I övrigt tycks Löberg vid tiden för målningens tillkomst ha fört en ganska tillbakadragen tillvaro. Efter att utan publikframgång ha visat sin konst vid tio tillfällen slutade han 1939 abrupt att ställa ut. Han isolerade sig allt mer i sin stora villa i Djursholm, men han slutade ingalunda att måla. Porträttet av Brita Conradson är visserligen betydligt mindre originellt än hans tidigare så expressiva, färgstarka och halvt surrealistiska måleri, men det visar att han inte gett upp. Hans målarglöd fanns kvar, men han tycks ha reserverat den för de få som då förstod att uppskatta den.
 

Vintage gelatinsilverfotografi, 49,5 x 41,2 cm, a tergo signerad och daterad Hans Hammarskiöld 1959 samt numrerad 81/100. Porträttet ingår i Åmells aktuella utställning Tidernas porträtt. Önskas fördjupad information om fotografiet är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

9 december

Hans Hammarskiöld (1925 - 2012)

Carl Sandburg

Porträttet avbildar Carl Sandburg som var en amerikansk författare och journalist. Han föddes i Galesburg, Illinois år 1878 och avled år 1967. Hans föräldrar var mycket fattiga emigranter från norra Sverige. Vid nitton års ålder tog Carl Sandburg värvning vid armén och deltog i det spansk-amerikanska kriget. Tack vare detta fick han senare rätt till collegeutbildning och påbörjade denna år 1899 vid Lombard College i Galesburg. Carl tog aldrig sin examen men hade under studietiden blivit mycket intresserad av att skriva poesi. Med stöd från sin lärare Philip green Wright gav Carl ut sin första diktsamling år 1904, In Reckless Ecstasy.

Carl flyttade senare till Milwaukee där han arbetade som nyhetsreporter. Där träffade han Lillian Steichen som kom att bli hans fru. Tillsammans flyttade de till Chicago där Carl började arbeta som journalist för Chicagos Daily News. I Chicago fick han även sin poesi publicerad i tidskriften Poetry. I sin poesi skrev Carl Sandburg om industrialismen och den amerikanska traditionen. Han skrev även en biografi om Abraham Lincoln uppdelad i tre delar. Två gånger blev Pulitzerpriset tilldelat Carl Sandburg, år 1940 samt 1951.

Porträttet är taget av Hans Hammarskiöld, som var en av efterkrigstidens mest tongivande svenska fotografer. Hans motivval sträcker sig över ett brett spektrum och flera av bilderna har blivit ikoniska. I början på 1940-talet blev Hammarskiöld assistent på en av Stockholms högst ansedda fotoateljéer, Ateljé Uggla, där han arbetade under Rolf Winquist. Senare kom han att under många år arbeta tillsammans med gruppen Tio Fotografer, vilken han var med att grunda 1958.
 

Gelatinsilverfotografi, 30 x 23,5 cm, a tergo signerad och daterad CHR Strömholm 1979. Bilden tagen 1963. Porträttet ingår i Åmells nuvarande utbud av konstverk till försäljning och visas på begäran. Önskar du få en privat visning och/eller fördjupad information om fotografiet är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

8 december

Christer Strömholm (1918 - 2002)

Marcel Duchamp

Marcel Duchamp var en av 1900-talets viktigaste konstnärer. Han föddes år 1887 i Blainville-Crevon, Seine-Maritime och avled år 1968 i Neuilly-sur-Seine. Duchamps mor och syskon var konstnärer, hans far var notarie och blev senare borgmästare.
 
År 1904 flyttade Duchamp till Montmartre i Paris för att studera vid Académie Julian. Han var mer intresserad av konsten än av studierna och kubismen och symbolismen stod för de viktigaste influenserna. År 1915 emigrerade han till Amerika, där han först visade upp sina readymades; vardagliga föremål som gjorts om till konst. Med dessa verk kom han att bli en av förgrundsgestalterna för den internationella dada-rörelsen. Mellan 1915 och 1923 arbetade han med Det stora glaset, även kallat Bruden avklädd av sina ungkarlar till och med. Det anses vara hans viktigaste verk från dada-perioden trots att det aldrig avslutades. Motivet skapade han på tre olika glasskivor, inspirerad av tidigare idéer och verk. En av konstnären godkänd replik finns sedan 1961 i Moderna Museets samlingar.
 
På senare år kom Duchamp att bli mycket intresserad av schack och lade ner allt mindre tid på sitt konstnärskap. Vid det laget hade hans konst dock redan fått stort inflytande på konstvärlden, framförallt på popkonstnärer som till exempel Andy Warhol, men även på senare konst.

I detta porträttfoto från 1963 har mästerfotografen Christer Strömholm fångat Duchamps tämligen trötta anletsdrag fem år före hans död. Strömholm utvecklade ett starkt personligt bildspråk, som inte låter sig begränsas till en genre utan istället rör sig mellan porträtt, stilleben, rena abstraktioner och gatufotografi. Många av Strömholms bilder har en stark koppling till surrealismens värld, vilket i detta fall förenar honom konstnärligt med hans modell.

Olja på duk, 145 x 112 cm. Märkt med inventarienummer 1710 samt etikettmärkt ”Königl. Garde-Meubles-Verwaltung. Cap. I A b N:o 269”. Påskrift a tergo på spännramen: ”Ulrica Eleonora Regina Sveciae Haereditar Daniae et Norwegae Ano 1686”. Senare påmålning nedtill t.h. 1710 (= inv.nr). Porträttet planeras ingå i Åmells kommande utställning Tre Sekler i mars 2018.

7 december

David Klöcker Ehrenstrahl (1628-98)

Drottning Ulrika Eleonora d.ä.

Ulrika Eleonora av Danmark (1656-1693) var dotter till Fredrik III av Danmark och Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg. När hon 1680 förmäldes med den svenske kungen Karl XI sågs det som ett bevis på Danmarks och Sveriges återknutna vänskapsband efter det skånska kriget 1675-79. Innebörden av äktenskapet har förevigats i allegorisk form av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl i hans berömda Allegori över den svensk-danska osämjans biläggande i Ehrenstrahlsalongen på Drottningholms slott.

I det aktuella knästycket från 1686 intar Ulrika Eleonora en traditionell drottningpose och trots frånvaron av kungliga regalier talar hennes blick och hållning det tydliga maktspråk som man förväntar sig i dåtidens kungliga porträtt. Bakgrunden är av klassisk barocktyp med ett draperiförhänge i ena hörnet och en fönsterutsikt mot en tuktad palatsträdgård i fonden. En intressant detalj är grankvisten som drottningen håller i handen. Enligt forntida europeisk ikonografi var grankvisten en symbol för tillväxt. Vi vet inte vilken betydelse den av allegorier och symbolik mycket intresserade Ehrenstrahl gett grankvisten i just detta sammanhang, men mot bakgrund av den roll som drottningen skulle spela verkar en sådan tolkning inte orimlig. Möjligen syftar kvisten i så fall på hennes välsignade tillstånd; året för målningens tillkomst födde hon sonen Karl Gustaf, som dock avled i späd ålder.

 

Olja på duk, 100 x 65 cm, signerad TÖRNEMAN. Porträttet ingår i Åmells aktuella utbud av konst till försäljning och visas efter överenskommelse. Önskas privat visning och/eller fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

6 december

Axel Törneman (1880 - 1925)

Kvinna i lila

Parallellt med de sina offentliga utsmyckningsuppdrag under 1910-talet (t ex Tors strid med jättarna i Östermalms läroverk och De elektriska strömmarna i Tekniska högskolans hörsal) utförde Törneman ett flertal porträtt, gärna i monumentalt format. Kvinnan som presenteras i dagens lucka är okänd för oss, men hon sitter i en avslappnad pose med händerna i knäet och blicken lätt sänkt. Med sitt drömmande ansiktsuttryck tycks hon vara långt borta i sin egen tankevärld. Miljön omkring henne är diffus. Troligtvis befinner hon sig inomhus, men interiören är svår att definiera. Möjligen kan den litet oroliga bakgrunden i skiftande grönblå nyanser tolkas som ett draperi och det ljusare partiet till höger som en fönsternisch. Hennes lila rock – en morgon- eller målarrock? – skär sig mot den röda sittmöbeln och över huvud taget är koloriten i denna målning ytterst djärv för sin tid. Törnemans användning av den gröna färgen för att få fram nyansskiftningar i huden (märkt särskilt kvinnans händer) och hans sätt att stryka på färglagren så tunt över duken att grunderingen lyser igenom påminner om den norske målaren Edvard Munchs uttryck och teknik. De båda konstnärerna hade lärt känna varandra i Tyskland kring sekelskiftet 1900 och båda påverkades starkt av de expressionistiska strömningar som då rådde i tyska konstcentra.

Oljemålning på spegelglas, 41 x 30 cm. Samtida skuren och förgylld träram med sluten krona på krönet. Porträttet planeras ingå i Åmells kommande utställning Tre Sekler i mars 2018. Önskar du redan nu få en privat visning och/eller fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

5 december

Okänd konstnär (1700-tal) Kina

Drottning Lovisa Ulrika med exotisk fågel

Vid mitten av 1700-talet var kinesisk konst, arkitektur och konsthantverk högsta mode bland Europas furstehus. I Sverige är Kina slott vid Drottningholm det mest kända exemplet på det.

Den aktuella målningen på spegelglas föreställer drottning Lovisa Ulrika (1720-1782). Det var för hennes skull Kina slott uppfördes och hon var en av sin tids största samlare av orientaliska föremål. Många av dessa, bland annat spegelglasmålningar, importerades via det svenska Ostindiska kompaniet. Vi känner inte till den specifika bakgrunden om just denna målning, men med största sannolikhet är den tillverkad på beställning i Kanton efter en målad eller graverad porträttförlaga av en svensk konstnär.

1700-talets teknik att måla på spegelglas var både svår och hälsofarlig. Men det färdiga resultatet ger, tack vare glasets reflekterande effekt, en förbluffande djupverkan och porträtt målade i denna teknik framstår ofta som extra levande. Oavsett vem som skapat förlagan, och oavsett målningens tidigare öden, är den ett synnerligen attraktivt och sällsynt konstföremål. Utöver dess höga kvalitet i material och utförande är den i ovanligt gott skick. Dessutom bär den ett otvetydigt vittnesbörd om 1700-talets europeiska vurm för allt exotiskt och om Sveriges dåtida, rika kontakter med Kina.

 

 

Akvarell, 37 x 52 cm, signerad Dardel. Utförd omkring 1941. Porträttet ingår i Åmells aktuella utbud av konst till försäljning och visas efter överenskommelse. Önskas privat visning och/eller fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

4 december

Nils Dardel (1888–1943)

Ung mexikansk flicka

Under Nils Dardels resor i Latinamerika åren 1940-43 kom Mexiko, i synnerhet staden Chapala vid sjön med samma namn, att bli något av en central punkt. Dardels arbeten därifrån är i hög grad präglade av den lokala traditionen, dödskulten och färgstyrkan hos lokalbefolkningen. Bland de många akvareller han utförde vid denna tid finns också flera porträtt av unga mexikanskor. Dessa tar vanligen hela bildplanet i anspråk och framställs med saklig realism mot en slät, enfärgad fond, så att betraktarens hela uppmärksamhet riktas mot den avbildade. Märk med vilken stolthet den aktuella modellen poserar och hur hennes karaktäristiska drag blir majestätiska när Dardel låter hennes terracottatonade hy kontrastera mot den turkosgröna blusen och den tomma, ljusa bakgrunden.

När Nationalmuseum 1946 gjorde en utställning om Dardels arbeten från Mexico och Guatemala fick detta porträtt pryda katalogomslaget, vilket är en nog så tydlig indikation på målningens kvaliteter. Att konstnärens hantering av färg och form dessutom framhäver modellens exotiska utstrålning gör den knappast sämre. Dardels latinamerikanska karaktärsporträtt är uttryck för hans ärliga skönhetssökande hos alla människor han mötte.

 

Olja på duk, 73,5 x 59 cm. Utfört tidigast 1790. Förgylld, rikt ornerad gustaviansk ram tillskriven ornamentsbildhuggaren Pehr Ljung (1743-1819). Porträttet planeras ingå i Åmells kommande utställning Tre Sekler i mars 2018. Önskar du redan nu få en privat visning och/eller fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

3 december

Lorens Pasch d.y. (1733−1805)

Porträtt av Gustav III

Lorens Pasch d.y. tillbringade några viktiga ungdomsår i Paris, där han formades i rokokons anda. Från 1771, då han utnämndes till kunglig hovmålare i Stockholm, tog karriären fart på allvar. Med Gustav III:s regeringstid (1771-1792) kom nya konstnärliga ideal, och Pasch anpassade sig utomordentligt väl. I det aktuella porträttet av Gustav III har han lyckats behålla känslan av lätthet och esprit även om målningen var avsedd att hänga i en stramare, gustaviansk miljö. Kungen är iklädd blå officersuniform över en vit skjorta med nedvikt battistkrage och breda, skira spetsar. Runt vänster arm syns den vita revolutionsbindeln. Serafimerordens ljusblå band och kraschan liksom det briljanterade kommendörskorset i sin sautoir lyser betraktaren i ögonen. Av insignierna kan vi utläsa att konungens grad inom Svärdsorden var Riddare med Stora Korset. Denna grad, som Gustav III instiftade i samband med sitt ryska krig 1788-1790, ansåg han sig själv ha förtjänat efter sin seger i slaget vid Valkela den 29 april 1790. Med ledning av den vetskapen kan vi datera det aktuella porträttet till tidigast maj samma år. Men trots att det rör sig om ett påkostat representationsporträtt, intar kungen en ganska avslappnad pose. Med lätt vridet huvud och ett svagt leende på läpparna möter han vår blick på ett sätt som känns intimt, snarare än formellt. Lättheten och elegansen betonas i den florstunna spetskragen och i serafimerbandets skimrande siden. Liksom sin lärare Alexander Roslin var Lorens Pasch d. y. en ypperlig stoffmålare.

 

Olja på duk, 60 x 81 cm, signerad och daterad Dardel 1928. Porträttet ingår i Åmells aktuella utbud av konst till försäljning och visas efter överenskommelse. Önskas privat visning och/eller fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com.

2 december

Nils Dardel (1888–1943)

Sonja Jablonska

Den mörka, leende flicka som poserar i dagens lucka hette Sonja Jablonska och kom från Ukraina. Sonja var ingen central gestalt i Nils Dardels umgängeskrets, men hans hustru Thora, som ibland kunde vara ganska vass i sina omdömen om makens modeller, tycks ha haft ganska höga tankar om henne. I sin skrift Modeller i blyerts skriver hon till exempel ”En hjärna där det däremot inte fattades tankar hade otvivelaktigt ukrainskan Sonja Jablonska, som kom Gud vet varifrån, spirituell och livfull och satt modell för några teckningar och en målning innan hon åter försvann i det stora Paris.”

I detta porträtt framstår Sonja med sitt kortklippta, blanksvarta hår och frigjorda pose som själva sinnebilden för 1920-talets garçonne-flicka. Hennes vackra, slanka kropp är avslappnat lutad över bordet och genom den framsträckta armen betonas dess smäckra linjer samtidigt som hennes välformade bröst blottas för betraktaren. Genom sitt sensuella leende och roade blick visar Sonja att hon är fullkomligt bekväm med situationen.

 

Olja på duk, 91,5 x 72 cm, signerad ”Roslin le suédois” och daterad 1756. Porträttet visas i den nu pågående utställningen Tidernas porträtt. Önskas fördjupad information om målningen är du välkommen att besöka galleriet eller att kontakta info@amells.com

1 december

Alexander Roslin (1718–1793)

Porträtt av Mlle Bourgevin de Linas, framställd som vestal

Den livliga, fantasifulla och intima porträttstil som efterfrågades under rokokon behärskades fullkomligt av Roslin, vars stora begåvning både som stoffmålare och som personskildrare kommer till fullt uttryck i dagens lucka. Porträttet, som föreställer fröken Bourgevin de Linas klädd som vestal, utfördes år 1756, då Roslins rokokomåleri nådde sin kulmen i Paris. Vestaler var gudinnan Vestas prästinnor i antikens Rom och kom i den västerländska porträttkonsten att användas som symboler för kvinnlig dygd, kännetecknad av den vita klädseln och slöjan. Vestalerna i Rom var alltid sex till antalet, utvalda bland högt uppsatta familjer, och hade till uppgift att vakta den ständigt brinnande elden i gudinnans tempel och att hämta vatten från en helig brunn. Antikens vestaler levde ett priviligierat liv men ålades också att följa stränga regler och leva i kyskhet. De blev därigenom ett uppskattat ideal för 1700-talets högreståndskvinnor att låta referera till då de lät sig avbildas. Det är tydligt för betraktaren att det här rör sig om en förmögen, förnäm och bildad kvinna. Samtidigt är porträttet, trots kostymens dygdiga ursprung, ett typiskt exempel på rokokons fantasifulla bildvärld, där maskerad- och teaterdräkter i både verkligheten och i porträtt blev uttryck för en glädjefylld tillvaro långt bortom vardagliga bekymmer och plikter.