Vår Tid är Nu

Bilder från Folkhemssverige

 
 

Efterkrigstidens explosionsartade utveckling mot dagens välfärdssamhälle saknar motstycke i svensk historia. I utställningen Vår tid är nu – Bilder från Folkhemssverige skildras just denna omdanande tid, då Sverige på några decennier blev ett av världens mest välbeställda länder.

Under rekordåren förverkligades många av de idéer kring folkhemmet och välfärdsstaten som fastslagits under 1920- och 30-talen. Den ekonomiska utvecklingen var gynnsam och levnadsstandarden steg i snabb takt. Samhällsrevolutionen genomsyrade hela landet, men var kanske allra mest påtaglig i huvudstaden där urbaniseringen medförde en akut bostadsbrist. Genom Miljonprogrammet (1965–1975) ersattes de tidigare trångbodda och nedslitna lägenheterna i städernas centrala delar med anläggningen av s.k. ABC-städer såsom Vällingby och Farsta. Visionen om det svenska folkhemmet, med sociala reformer tillsammans med en nyvunnen framtidsoptimism, gjorde rivningsvågen i centrala delar av Stockholm möjlig. Norrmalmsregleringen (även kallad Citysaneringen) var den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia och väckte starka känslor. Samtidigt fanns en stor fascination för det nya framväxande Stockholm, och uppförandet av ikoniska byggnader såsom Kulturhuset, Riksbankshuset och Hötorgsskraporna fick stor uppmärksamhet för sin vågade arkitektur.

Invigningen av Hötorgscity den 12 april 1959 samlade tusentals människor och var en riktig folkfest. En av fotograferna som förevigade ögonblicket var Rolf Wertheimer som i fotot Invigning av Hötorgscity 1959 har fångat folkmassan ur ett fågelperspektiv. I myllret av uppklädda människor, där nästan alla bär huvudbonad, skymtas en polis som försöker ta sig igenom den täta folksamlingen. Den med bäst utsikt är onekligen fotografen själv.  Rolf Wertheimer fotograferade även själva byggnationen av Högtorgsskraporna. I bilden Första Hötorgsskrapan nästan klar fångar Wertheimer en av byggarbetarna som utan skyddsutrustning med van hand balanserar på taket av skrapan. I bakgrunden ses Sveavägens livliga trafik och Adolf Fredriks kyrka.

Fotograferna i utställningen skildrade inte bara den rivningsvåg som härskade i Stockholms centrala delar, utan också vurmen för det nya, moderna, samhället som rådde under efterkrigstiden. Den radikala arkitekturen som bröt med tidigare stilideal syns tydligt i Wertheimers foto Skärholmen 1963, där en pojke leker på den nyanlagda rulltrappan, Tre Barn av Jens S. Jensen som skildrar höghusområdet Hammarkullen från 1973 och i fotot Sollentuna Kommun av Lennart Durehed. Under efterkrigstiden rådde en dokumentär fototradition och de flesta fotografer var män, vilket också blir påtagligt i denna utställning. Först med 80-talets intåg och fotografer såsom Tuija Lindström och Monica Englund kom den manliga dominansen inom området att brytas.

Under 1950-talet ledde det ökade välståndet och utökningen av skolsystemet till att en ny medelklass och ungdomsrörelse växte fram, och begreppet tonåring började användas. Flera av fotograferna i Vår Tid är Nu, såsom Jean Hermanson, Rolf Wertheimer och Gunnar Smoliansky, föddes på 1930-talet och var därmed också en del av den rörelse som de skildrade.

Rolf Wertheimer studerade konst för Lennart Rodhe och Pierre Olofsson innan han vidareutbildade sig för Ragnar Sandberg vid Konsthögskolan 1951-57. Under 50-talet och början av 60-talet bodde Wertheimer i en enkel och omodern lägenhet som också användes som ateljé på Regeringsgatan 55 bakom dagens NK. När rivningsvågen nådde dessa kvarter flyttade han i stället till närbelägna Brunkebergstorg, också det nära Kungsträdgården. Parken blev hans kontor och människorna som befolkade den hans objekt. De ikoniska bilderna därifrån samlades i boken 1960-talets Kungsan (2007). Denna gröna oas har i flera århundraden varit ett socialt nav i Stockholms city och samlat såväl nyförälskade par som barnfamiljer och äldre människor, vilket fångas i fotona Kungsan 1964 (Tavern St. Erik) och Lillan i Kungsan. Den infekterade striden kring almarna i Kungsträdgården 1971 kom att bli intimt förknippad med 68-rörelsen och fick stor uppmärksamhet i dåtidens medier. Konflikten kom också att skildras av Wertheimer, och några av demonstranterna ses i fotot Slaget om almarna.  

Samhällsengagemanget och det politiska arvet som genomsyrade flera av fotografernas konstnärskap syns bland annat i Jean Hermansons foton. Hermanson var uppvuxen i en småländsk gjutarfamilj och kom under hela sitt liv att skildra den klass han var en del av. Hans mål att dokumentera de människor som låg bakom det då växande svenska välfärdssamhället gjorde honom till en av landets mest framstående arbetsplatsskildrare. Skildringen av det hårda verkstadslivet syns bland annat i fotot Gjuteriarbetare Tullinge, Pump Separator.

Foton har en tendens att betraktas genom ett nostalgiskt skimmer, då de anslår på känslor av igenkänning och gemenskap. Med dagens glasögon är det lätt att bli hänförd av den framåtanda och idealism som utvecklades under efterkrigstiden. Men det var också ett samhälle som genom hårt arbete lade grunden till den välfärd som vi åtnjuter idag. Vår tid är nu är lika aktuellt nu som då. 

Denna utställning visas endast online. Skulle ni vilja se några av fotona i verkligheten är Du välkommen att kontakta oss direkt.

 
 

UTVALDA VERK