Stockholm från Skeppsholmen
Anna Palm de Rosa
Anna Palm
1859–1924
Sverige
Stockholm från Skeppsholmen
Akvarell, gouache och täckvitt, 21 x 36 cm, signerad Anna Palm. Stockholm från Skeppsholmen. Utförd i början av 1890-talet.
I denna ovanligt livfulla akvarell har Anna Palm fångat in många roliga och intressanta detaljer. Hon har tagit sin utgångspunkt strax intill Skeppsholmsbrons östra fäste och vänder därifrån blicken norrut in mot Kungsträdgården och Norrmalm. Närmast henne, och därmed också närmast betraktaren, vilar Nationalmuseums tunga byggnadskropp. Vi ser den östra gaveln, men också den utskjutande södra portiken där museets huvudingång är belägen. Bakom den ligger Blasieholmens ståtliga praktbyggnader på rad: Bolinderska palatset, Grand Hotel, Fersenska palatset och slutligen det Palmeska huset vid Kungsträdgårdsgatan.
Vänder vi blicken åt andra hållet och börjar från vänster kan vi enkelt identifiera tornet på Klara kyrka. Vi känner också igen den då ännu vitstrukna Jakobs kyrka och Kungsträdgårdens lummiga grönska. Men däremellan har Anna Palm också återgivit några intressanta byggnader som idag inte längre finns med i stadsbilden. Den ljusa fastigheten direkt till vänster om Klara kyrka är Hotell Rydberg (1857-1914), vars eleganta bar var ett legendariskt vattenhål för tidens intellektuella. Intill Hotell Rydberg reser sig ännu Gustav III:s gamla operahus med dess otympliga bakre tillbyggnad. Gamla operan revs 1892, varför vi förstår att målningen måste ha tillkommit senast det året. Det var vid tiden omkring 1889-90 som Anna Palm övergick till att huvudsakligen måla i akvarell, från att tidigare även ha arbetat i olja. Det vi ser här är ett tidigt och synnerligen fint exempel på hur väl hon behärskade akvarellmediet. Genom att variera förhållandet mellan färgpigment och vattenmängd i en och samma målning fick hon fram många fina och rikt varierade effekter: Nationalmuseums tjocka väggar är ogenomträngliga medan vattnet känns transparent; där molnen drar fram som lätta skyar är röken från de många fartygen tät och kompakt. I just denna målning kan man också imponeras av hur konstnären har lyckats balansera den i grunden ganska ojämna kompositionen genom att låta tre svävande måsar bilda motvikt till den bastanta museibyggnaden i bildens högra halva. (CEÖ)
1859–1924
Sverige
Stockholm från Skeppsholmen
Akvarell, gouache och täckvitt, 21 x 36 cm, signerad Anna Palm. Stockholm från Skeppsholmen. Utförd i början av 1890-talet.
I denna ovanligt livfulla akvarell har Anna Palm fångat in många roliga och intressanta detaljer. Hon har tagit sin utgångspunkt strax intill Skeppsholmsbrons östra fäste och vänder därifrån blicken norrut in mot Kungsträdgården och Norrmalm. Närmast henne, och därmed också närmast betraktaren, vilar Nationalmuseums tunga byggnadskropp. Vi ser den östra gaveln, men också den utskjutande södra portiken där museets huvudingång är belägen. Bakom den ligger Blasieholmens ståtliga praktbyggnader på rad: Bolinderska palatset, Grand Hotel, Fersenska palatset och slutligen det Palmeska huset vid Kungsträdgårdsgatan.
Vänder vi blicken åt andra hållet och börjar från vänster kan vi enkelt identifiera tornet på Klara kyrka. Vi känner också igen den då ännu vitstrukna Jakobs kyrka och Kungsträdgårdens lummiga grönska. Men däremellan har Anna Palm också återgivit några intressanta byggnader som idag inte längre finns med i stadsbilden. Den ljusa fastigheten direkt till vänster om Klara kyrka är Hotell Rydberg (1857-1914), vars eleganta bar var ett legendariskt vattenhål för tidens intellektuella. Intill Hotell Rydberg reser sig ännu Gustav III:s gamla operahus med dess otympliga bakre tillbyggnad. Gamla operan revs 1892, varför vi förstår att målningen måste ha tillkommit senast det året. Det var vid tiden omkring 1889-90 som Anna Palm övergick till att huvudsakligen måla i akvarell, från att tidigare även ha arbetat i olja. Det vi ser här är ett tidigt och synnerligen fint exempel på hur väl hon behärskade akvarellmediet. Genom att variera förhållandet mellan färgpigment och vattenmängd i en och samma målning fick hon fram många fina och rikt varierade effekter: Nationalmuseums tjocka väggar är ogenomträngliga medan vattnet känns transparent; där molnen drar fram som lätta skyar är röken från de många fartygen tät och kompakt. I just denna målning kan man också imponeras av hur konstnären har lyckats balansera den i grunden ganska ojämna kompositionen genom att låta tre svävande måsar bilda motvikt till den bastanta museibyggnaden i bildens högra halva. (CEÖ)