Vy över Stockholms inlopp
Carl Abraham Rothsten
Carl Abraham Rothstén
1826–1877
Sverige
Stockholms inlopp sett från Danviksklippan
Olja på duk, 63 x 95 cm, signerad och daterad C. Rothstén – p. 1856.
I ett flertal detaljrika panoramavyer har Carl Abraham Rothstén återgivit unionstidens Stockholm, en stad med livlig båttrafik och stolta marina traditioner. Farkoster av skilda slag färdas kors och tvärs på Strömmen: segelfartyg, jakter, skutor, ångslupar och roddbåtar; till och med en hjulångare med passagerare ombord ses med god fart plöja fram genom vattnet med svartgrå rök bolmandes ut genom den höga skorstenen. Det är på Strömmen som allting händer och det är i huvudsak där vi ser tecken på liv och rörelse. Själva staden med dess topografi och byggnader framställs nästan som kulisser och dess människor som rekvisita. I den mån människor över huvudtaget förekommer i Rothsténs målningar är det vanligen som staffagefigurer. Här kan vi urskilja en ensam kvinnogestalt som promenerar längs ”Danviks tull och krokar” som denna del av gamla Värmdövägen gärna kallades förr, med en korg på armen. Kanske har hon ärende till sommarnöjesvillan med det öppna utsiktstornet som sticker upp bland träden i förgrunden. Där, liksom på Lundins Fåfänga som tronar högst upp på bergsknallen längst till vänster i bilden, syns unionsflaggan festligt vajandes på toppen, medan den som hissats på Kastellet enligt traditionen från 1665 är den tretungade örlogsflaggan.
Bland övriga byggnader som vi lätt känner igen i dagens stadsbild utmärker sig naturligtvis Kungliga slottet och innerstadens alla kyrktorn, återgivna med mer eller mindre topografisk exakthet. Av störst historiskt intresse är kanske ändå de byggnader som inte längre finns kvar. Mycket har förändrats på Skepps- och Kastellholmarna, vilka i Rothsténs egen samtid ännu hade stor betydelse för den marina verksamhet som bedrevs i huvudstaden. På Kastellholmen ser vi exempelvis den väldiga mastkran, som genom Amiralitets försorg uppförts redan på 1660-talet på holmens östra bergsluttning. Kranen blev överflödig 1875, då en ny kran uppfördes på galärvarvet, och revs 1881 efter mer än 200 års trogen tjänst. Rivna är också de skorstensförsedda skjulen på Beckholmen och den röda fotkvarnen, Danviks kvarn, som skymtar på kullen öster om Fåfängan.
Våren 2014 sålde Åmells en mycket snarlik version av detta motiv, med samma mått och titel. Skillnaden mellan de båda målningarna ligger främst i fartygens och den vandrande kvinnans placering i bildplanet. (CEÖ)
C.A. Rothstén, Stockholms inlopp sett från Danviksklippan. 1856.
Såld genom Åmells våren 2014.
1826–1877
Sverige
Stockholms inlopp sett från Danviksklippan
Olja på duk, 63 x 95 cm, signerad och daterad C. Rothstén – p. 1856.
I ett flertal detaljrika panoramavyer har Carl Abraham Rothstén återgivit unionstidens Stockholm, en stad med livlig båttrafik och stolta marina traditioner. Farkoster av skilda slag färdas kors och tvärs på Strömmen: segelfartyg, jakter, skutor, ångslupar och roddbåtar; till och med en hjulångare med passagerare ombord ses med god fart plöja fram genom vattnet med svartgrå rök bolmandes ut genom den höga skorstenen. Det är på Strömmen som allting händer och det är i huvudsak där vi ser tecken på liv och rörelse. Själva staden med dess topografi och byggnader framställs nästan som kulisser och dess människor som rekvisita. I den mån människor över huvudtaget förekommer i Rothsténs målningar är det vanligen som staffagefigurer. Här kan vi urskilja en ensam kvinnogestalt som promenerar längs ”Danviks tull och krokar” som denna del av gamla Värmdövägen gärna kallades förr, med en korg på armen. Kanske har hon ärende till sommarnöjesvillan med det öppna utsiktstornet som sticker upp bland träden i förgrunden. Där, liksom på Lundins Fåfänga som tronar högst upp på bergsknallen längst till vänster i bilden, syns unionsflaggan festligt vajandes på toppen, medan den som hissats på Kastellet enligt traditionen från 1665 är den tretungade örlogsflaggan.
Bland övriga byggnader som vi lätt känner igen i dagens stadsbild utmärker sig naturligtvis Kungliga slottet och innerstadens alla kyrktorn, återgivna med mer eller mindre topografisk exakthet. Av störst historiskt intresse är kanske ändå de byggnader som inte längre finns kvar. Mycket har förändrats på Skepps- och Kastellholmarna, vilka i Rothsténs egen samtid ännu hade stor betydelse för den marina verksamhet som bedrevs i huvudstaden. På Kastellholmen ser vi exempelvis den väldiga mastkran, som genom Amiralitets försorg uppförts redan på 1660-talet på holmens östra bergsluttning. Kranen blev överflödig 1875, då en ny kran uppfördes på galärvarvet, och revs 1881 efter mer än 200 års trogen tjänst. Rivna är också de skorstensförsedda skjulen på Beckholmen och den röda fotkvarnen, Danviks kvarn, som skymtar på kullen öster om Fåfängan.
Våren 2014 sålde Åmells en mycket snarlik version av detta motiv, med samma mått och titel. Skillnaden mellan de båda målningarna ligger främst i fartygens och den vandrande kvinnans placering i bildplanet. (CEÖ)
C.A. Rothstén, Stockholms inlopp sett från Danviksklippan. 1856.
Såld genom Åmells våren 2014.