Den kvällen sporde hon kammartärnan vem som var djärvast av friarne
Einar Norelius
Einar Norelius
1900−1985
Sverige
Den kvällen sporde hon kammartärnan vem som var djärvast av friarne (ur sagan om Riddar Grå)
Akvarell, 22,5 x 22,5 cm, signerad och daterad E ∙ Norelius -27.
I den föreliggande akvarellen gestaltar Einar Norelius scenen som utspelar sig på kvällen efter att Isolde för första gången har råkat på Riddar Grå:
”Den kvällen sporde hon kammartärnan, som redde hennes hår, vem som var djärvast av alla hennes friare. ’Stolts jungfrun valde Riddar Grå till följe idag’ log tärnan. ’Han valde mig!’ utbrast stolts jungfrun. ’Riddar Grå! Vem kan älska en sådan man?’ ’Stolts jungfrun har rätt!’ log kammartärnan. ’Vad förstår en man med grånande hår och rynkor vid ögonen av dans och lek och ett ungt hjärtas längtan? Ingenting. Och Riddar Grå är fattig. Hans borg är öde. Ugglor och kajor bo i ruinerna. Inte ens med smycken och gyllene kedjor kan han löna stolts jungfruns vänskap. Låt honom gå är mitt råd!’”
Einar Norelius bilder präglas av en fullständig behärskning av akvarellmediet parat med en uppslagsrik fantasi. I denna intima kammarscen gör sig jungfru Isolde redo för natten efter den händelserika dagen. Tärnan kammar hennes långa, silverblonda hår medan jungfrun betraktar sitt fagra, lätt rodnande ansikte i en handspegel. Det rutformiga golvet med inlagda stenar i rött och grönt bringar djupverkan i rumsligheten och genom det stora oktagonala fönstret gnistrar stjärnorna som diamanter på natthimlen. Färgerna framträder som klara och lysande i den romantiskt stämda kompositionen. Återgivningen av interiörens texturer och material är noggrant genomarbetade och lämnar inget övrigt att önska. Med ett högst självständigt formspråk åskådliggör Norelius de känslouttryck som är sagans bärande element, samtidigt som han är kongenial med såväl teknik som stoff. Det blygsamma formatet till trots ger han målningen en monumental helhetsverkan, vars smittande charm är svår att motstå. (ME)
Proveniens
Enligt uppgift inköpt av Norelius dotter 1974;
Svensk privat samling.
Litteratur
Cyrus Granér (red.), Bland tomtar och troll, årgång 20, Åhlén & Åkerlunds Förlag, 1927, reproducerad på s 45.
1900−1985
Sverige
Den kvällen sporde hon kammartärnan vem som var djärvast av friarne (ur sagan om Riddar Grå)
Akvarell, 22,5 x 22,5 cm, signerad och daterad E ∙ Norelius -27.
I den föreliggande akvarellen gestaltar Einar Norelius scenen som utspelar sig på kvällen efter att Isolde för första gången har råkat på Riddar Grå:
”Den kvällen sporde hon kammartärnan, som redde hennes hår, vem som var djärvast av alla hennes friare. ’Stolts jungfrun valde Riddar Grå till följe idag’ log tärnan. ’Han valde mig!’ utbrast stolts jungfrun. ’Riddar Grå! Vem kan älska en sådan man?’ ’Stolts jungfrun har rätt!’ log kammartärnan. ’Vad förstår en man med grånande hår och rynkor vid ögonen av dans och lek och ett ungt hjärtas längtan? Ingenting. Och Riddar Grå är fattig. Hans borg är öde. Ugglor och kajor bo i ruinerna. Inte ens med smycken och gyllene kedjor kan han löna stolts jungfruns vänskap. Låt honom gå är mitt råd!’”
Einar Norelius bilder präglas av en fullständig behärskning av akvarellmediet parat med en uppslagsrik fantasi. I denna intima kammarscen gör sig jungfru Isolde redo för natten efter den händelserika dagen. Tärnan kammar hennes långa, silverblonda hår medan jungfrun betraktar sitt fagra, lätt rodnande ansikte i en handspegel. Det rutformiga golvet med inlagda stenar i rött och grönt bringar djupverkan i rumsligheten och genom det stora oktagonala fönstret gnistrar stjärnorna som diamanter på natthimlen. Färgerna framträder som klara och lysande i den romantiskt stämda kompositionen. Återgivningen av interiörens texturer och material är noggrant genomarbetade och lämnar inget övrigt att önska. Med ett högst självständigt formspråk åskådliggör Norelius de känslouttryck som är sagans bärande element, samtidigt som han är kongenial med såväl teknik som stoff. Det blygsamma formatet till trots ger han målningen en monumental helhetsverkan, vars smittande charm är svår att motstå. (ME)
Proveniens
Enligt uppgift inköpt av Norelius dotter 1974;
Svensk privat samling.
Litteratur
Cyrus Granér (red.), Bland tomtar och troll, årgång 20, Åhlén & Åkerlunds Förlag, 1927, reproducerad på s 45.