Höst vid Bollnäs kyrka.
Helmer Osslund
Helmer Osslund
1866–1938
Sverige
Bollnäs kyrka
Olja på duk, 68 x 92 cm, signerad Helmer OSSLUND. Sannolikt utförd omkring år 1900. Påskrift a tergo på duken: ”Att detta är en originalmålning av Helmer Osslund intygar Bromma i febr 1974 Erik Osslund”.
Helmer Osslund var en rastlös, nyfiken, självständig och äventyrlig själ. Han tyckte om att röra på sig och reste mycket i ungdomen. När han våren 1898 bosatte sig i den lilla orten Fränsta vid Ljungan hade han nyligen avslutat en anställning som formgivare vid Höganäs porslinsfabrik i Skåne efter att dessförinnan ha haft en liknande befattning på Gustavsberg utanför Stockholm. Men fasta anställningar med regelbundna arbetstider tider i stadsmiljö passade honom egentligen dåligt. I stället lockades han av en framtid som självständig målare.
Osslunds konstnärliga skolning hade inletts med kvällskurser vid Tekniska skolan, följda av studieresor till London och Paris, där han bedrev fria konststudier och under en kort tid även tog lektioner för Paul Gauguin. Mötet med den franske läromästaren varade endast några veckor, men det lämnade bestående intryck hos honom. Framför allt var det syntetismens fasta formuppbyggnad som kom att få genklang i Osslunds egen konst, men även Gauguins sätt att arbeta med komplementfärgerna. Det skulle dock dröja innan den unge norrlänningen smälte de franska lärdomarna och medvetet började tillämpa dem i sin egen konst. Åren kring sekelskiftet 1900 präglades för hans del av ett idogt sökande och prövande av olika motivtyper och konstnärliga uttryck och det skulle dröja till 1909 innan han fick sitt riktiga genombrott i samband med en mycket framgångsrik utställning i Konstnärshuset i Stockholm.
Författarna Nils Palmgren och Helge Granberg har berättat om Osslunds första år i Fränsta. De menar att han endast med svårighet lyckades uppehålla livet vid denna tid, samtidigt som perioden ”var av största betydelse för utformandet av den osslundska målarpersonligheten.” (Palmgren/Granberg, Helmer Osslund, Stockholm 1937, s 61). Det myckna experimenterandet fick förstås till följd att Fränstaperiodens produktion inte är särskilt enhetlig. Icke desto mindre resulterade den i ett flertal magnifika verk, bland annat den ofta avbildade Höstdag, Fränsta.
Bollnäs kyrka påminner i stilistiskt hänseende mycket om Höstdag, Fränsta och är sannolikt utförd vid ungefär samma tid. Bollnäs ligger visserligen en bra bit längre söderut, i Voxnans dalgång, men ändå nära nog att rymmas inom Osslunds då aktuella målarrevir. Penselskriften består huvudsakligen av korta, kärva penseldrag med täckande färg som efterlämnar en sträv, litet skrovlig yta på duken. Ställvis är färgen pålagd i en mosaikliknande fläckteknik. Koloriten, som här är påfallande ljus men starkt mättad, domineras av glada pastellfärger. Framför kyrkan löper raden av lövträd som ett diagonalt band tvärsöver duken. Deras mustigt orangebruna lövverk bildar en effektfull accent mot de söta pastelltonerna och delar samtidigt in bilden i en tydlig förgrund och bakgrund.
Omkring år 1900 utförde Osslund även en annan, mindre (30 x 32 cm), målning med Bollnäs kyrka som huvudmotiv. Den är målad i olja på smörpapper och finns avbildad i svartvitt i August Anians handskrivna arkiv i Nationalmuseum och Sundsvalls museum. (CEÖ)
Proveniens
Möjligen fru Hulda Engvall, Stockholm;
Nordén auktioner, Stockholm, 18 oktober 1995, kat nr 28;
Privat svensk samling.
Utställd
Enligt en bevarad pappersetikett a tergo har målningen vid något tillfälle utställts som Norrländskt höstlandskap.
En målning rubricerad som Bollnäs kyrka, oljemåln. omkr. 1900 tillhörig fru Hulda Engvall, Stockholm, listas som kat nr 35 i verkförteckningen till Konstakademiens stora retrospektiva Osslundutställning 1938, oklart dock om det avser den aktuella målningen eller den som avbildas i Anians arkiv.
För jämförelse: H. Osslund, Bollnäs kyrka, 30 x 32 cm, ca 1900. Foto: blad nr 114 i August Anians arkiv.
1866–1938
Sverige
Bollnäs kyrka
Olja på duk, 68 x 92 cm, signerad Helmer OSSLUND. Sannolikt utförd omkring år 1900. Påskrift a tergo på duken: ”Att detta är en originalmålning av Helmer Osslund intygar Bromma i febr 1974 Erik Osslund”.
Helmer Osslund var en rastlös, nyfiken, självständig och äventyrlig själ. Han tyckte om att röra på sig och reste mycket i ungdomen. När han våren 1898 bosatte sig i den lilla orten Fränsta vid Ljungan hade han nyligen avslutat en anställning som formgivare vid Höganäs porslinsfabrik i Skåne efter att dessförinnan ha haft en liknande befattning på Gustavsberg utanför Stockholm. Men fasta anställningar med regelbundna arbetstider tider i stadsmiljö passade honom egentligen dåligt. I stället lockades han av en framtid som självständig målare.
Osslunds konstnärliga skolning hade inletts med kvällskurser vid Tekniska skolan, följda av studieresor till London och Paris, där han bedrev fria konststudier och under en kort tid även tog lektioner för Paul Gauguin. Mötet med den franske läromästaren varade endast några veckor, men det lämnade bestående intryck hos honom. Framför allt var det syntetismens fasta formuppbyggnad som kom att få genklang i Osslunds egen konst, men även Gauguins sätt att arbeta med komplementfärgerna. Det skulle dock dröja innan den unge norrlänningen smälte de franska lärdomarna och medvetet började tillämpa dem i sin egen konst. Åren kring sekelskiftet 1900 präglades för hans del av ett idogt sökande och prövande av olika motivtyper och konstnärliga uttryck och det skulle dröja till 1909 innan han fick sitt riktiga genombrott i samband med en mycket framgångsrik utställning i Konstnärshuset i Stockholm.
Författarna Nils Palmgren och Helge Granberg har berättat om Osslunds första år i Fränsta. De menar att han endast med svårighet lyckades uppehålla livet vid denna tid, samtidigt som perioden ”var av största betydelse för utformandet av den osslundska målarpersonligheten.” (Palmgren/Granberg, Helmer Osslund, Stockholm 1937, s 61). Det myckna experimenterandet fick förstås till följd att Fränstaperiodens produktion inte är särskilt enhetlig. Icke desto mindre resulterade den i ett flertal magnifika verk, bland annat den ofta avbildade Höstdag, Fränsta.
Bollnäs kyrka påminner i stilistiskt hänseende mycket om Höstdag, Fränsta och är sannolikt utförd vid ungefär samma tid. Bollnäs ligger visserligen en bra bit längre söderut, i Voxnans dalgång, men ändå nära nog att rymmas inom Osslunds då aktuella målarrevir. Penselskriften består huvudsakligen av korta, kärva penseldrag med täckande färg som efterlämnar en sträv, litet skrovlig yta på duken. Ställvis är färgen pålagd i en mosaikliknande fläckteknik. Koloriten, som här är påfallande ljus men starkt mättad, domineras av glada pastellfärger. Framför kyrkan löper raden av lövträd som ett diagonalt band tvärsöver duken. Deras mustigt orangebruna lövverk bildar en effektfull accent mot de söta pastelltonerna och delar samtidigt in bilden i en tydlig förgrund och bakgrund.
Omkring år 1900 utförde Osslund även en annan, mindre (30 x 32 cm), målning med Bollnäs kyrka som huvudmotiv. Den är målad i olja på smörpapper och finns avbildad i svartvitt i August Anians handskrivna arkiv i Nationalmuseum och Sundsvalls museum. (CEÖ)
Proveniens
Möjligen fru Hulda Engvall, Stockholm;
Nordén auktioner, Stockholm, 18 oktober 1995, kat nr 28;
Privat svensk samling.
Utställd
Enligt en bevarad pappersetikett a tergo har målningen vid något tillfälle utställts som Norrländskt höstlandskap.
En målning rubricerad som Bollnäs kyrka, oljemåln. omkr. 1900 tillhörig fru Hulda Engvall, Stockholm, listas som kat nr 35 i verkförteckningen till Konstakademiens stora retrospektiva Osslundutställning 1938, oklart dock om det avser den aktuella målningen eller den som avbildas i Anians arkiv.
För jämförelse: H. Osslund, Bollnäs kyrka, 30 x 32 cm, ca 1900. Foto: blad nr 114 i August Anians arkiv.