Vårmotiv med björkdunge
Helmer Osslund
Helmer Osslund
1866−1938
Sverige
Vårmotiv med björkdunge
Gouache, krita, blyerts och täckvitt på papper, 56 x 66 cm, signerad Helmer OSSLVND. Troligtvis utförd omkring 1904-1905.
Sedan Helmer Osslund år 1898 återvänt till Norrland från sitt kringflackande i Europa slog han sig i början ned i närheten av Sundsvall, där han tillbringat en stor del av sin uppväxt. Han stannade aldrig länge på samma ställe, men alltid i närheten av ett vattendrag. Först utforskade han Indalsälven: Liden, Glimåmon och Bispgården var hans fasta punkter omkring år 1900. Därifrån utvidgade han sina målardomäner. Han upptäckte Härnösands skärgård, Indalsälven, Ångermanälven och Faxälven. Från och med år 1905 hade han mutat in i stort sett hela Norrland i sitt målarrevir, inklusive Lappland och de stora fjällsjöarna.
Den målning vi ser här har en påskrift på bakstycket som anger att titeln är ”Vår i Lappland”. Vid en närmare granskning av motivet visar det sig dock att silhuetten på fjällen i fonden, liksom de ljusa fälten med kvardröjande snö, är närmast identiska med den vy som Osslund avbildat i flera skildringar av Sonfjället i Härjedalen. Även stilistiskt känns Vårmotiv med björkdunge nära besläktad med målningarna från Sonfjället. I synnerhet gäller det vid jämförelse med Sonfjället, Hede, Härjedalen, där utöver själva vyn även sättet att måla björkarna och molnen är påfallande likartat.
Om Osslunds vistelse i Härjedalen 1904-05 har professor Nils Palmgren berättat utförligt i sin monografi om konstnären. Orsaken till uppehållet där var att Osslunds syster Hulda, som var bosatt i Sveg, hade avlidit i turberkulos hösten 1904 och han hade rest dit från Stockholm för att övervara begravningen. Efteråt var han dock så utblottad att han inte hade råd att åka hem igen. Han blev därför kvar i Sveg med omgivningar hela den påföljande våren, ja ända fram till sommaren 1905. Osslund utnyttjade tiden till att röra sig längs de vattendrag som följde dalen mellan Svegsjön och Hede och hade därifrån hela tiden utsikt över Sonfjällets (även stavat Sånfjället) nationalpark.
Nils Palmgren menar att Osslunds minnen av den svåra tiden efter systerns bortgång präglade hans intryck av Härjedalen, så att han för alltid skulle uppfatta det som ett ödsligt och mörkt allvarligt landskap. Samtidigt betonar författaren att de verk som tillkom under Härjedalsvistelsen utgjorde ”nästa avgörande steg i Osslunds utveckling” (Palmgren 1937, s 73-74). En sådan uppfattning stärks av den sirliga, skira Vårmotiv med björkdunge. Med sin läckra kombination av spröd växtlighet i förgrunden och dov tyngd i fonden känns den full av vårens löften om hoppfullhet och livsglädje; som vore den ett förebud om någonting nytt och genuint eget i konstnärens skapande. (CEÖ)
Proveniens
Herr Herman Huldt (enligt påskrift a tergo).
Litteratur
För jämförelse: Nils Palmgren/Herje Granberg, Helmer Osslund, Stockholm 1937, Sonfjället, Hede, Härjedalen, 1904, avbildad i svartvitt, s 35.
1866−1938
Sverige
Vårmotiv med björkdunge
Gouache, krita, blyerts och täckvitt på papper, 56 x 66 cm, signerad Helmer OSSLVND. Troligtvis utförd omkring 1904-1905.
Sedan Helmer Osslund år 1898 återvänt till Norrland från sitt kringflackande i Europa slog han sig i början ned i närheten av Sundsvall, där han tillbringat en stor del av sin uppväxt. Han stannade aldrig länge på samma ställe, men alltid i närheten av ett vattendrag. Först utforskade han Indalsälven: Liden, Glimåmon och Bispgården var hans fasta punkter omkring år 1900. Därifrån utvidgade han sina målardomäner. Han upptäckte Härnösands skärgård, Indalsälven, Ångermanälven och Faxälven. Från och med år 1905 hade han mutat in i stort sett hela Norrland i sitt målarrevir, inklusive Lappland och de stora fjällsjöarna.
Den målning vi ser här har en påskrift på bakstycket som anger att titeln är ”Vår i Lappland”. Vid en närmare granskning av motivet visar det sig dock att silhuetten på fjällen i fonden, liksom de ljusa fälten med kvardröjande snö, är närmast identiska med den vy som Osslund avbildat i flera skildringar av Sonfjället i Härjedalen. Även stilistiskt känns Vårmotiv med björkdunge nära besläktad med målningarna från Sonfjället. I synnerhet gäller det vid jämförelse med Sonfjället, Hede, Härjedalen, där utöver själva vyn även sättet att måla björkarna och molnen är påfallande likartat.
Om Osslunds vistelse i Härjedalen 1904-05 har professor Nils Palmgren berättat utförligt i sin monografi om konstnären. Orsaken till uppehållet där var att Osslunds syster Hulda, som var bosatt i Sveg, hade avlidit i turberkulos hösten 1904 och han hade rest dit från Stockholm för att övervara begravningen. Efteråt var han dock så utblottad att han inte hade råd att åka hem igen. Han blev därför kvar i Sveg med omgivningar hela den påföljande våren, ja ända fram till sommaren 1905. Osslund utnyttjade tiden till att röra sig längs de vattendrag som följde dalen mellan Svegsjön och Hede och hade därifrån hela tiden utsikt över Sonfjällets (även stavat Sånfjället) nationalpark.
Nils Palmgren menar att Osslunds minnen av den svåra tiden efter systerns bortgång präglade hans intryck av Härjedalen, så att han för alltid skulle uppfatta det som ett ödsligt och mörkt allvarligt landskap. Samtidigt betonar författaren att de verk som tillkom under Härjedalsvistelsen utgjorde ”nästa avgörande steg i Osslunds utveckling” (Palmgren 1937, s 73-74). En sådan uppfattning stärks av den sirliga, skira Vårmotiv med björkdunge. Med sin läckra kombination av spröd växtlighet i förgrunden och dov tyngd i fonden känns den full av vårens löften om hoppfullhet och livsglädje; som vore den ett förebud om någonting nytt och genuint eget i konstnärens skapande. (CEÖ)
Proveniens
Herr Herman Huldt (enligt påskrift a tergo).
Litteratur
För jämförelse: Nils Palmgren/Herje Granberg, Helmer Osslund, Stockholm 1937, Sonfjället, Hede, Härjedalen, 1904, avbildad i svartvitt, s 35.