Amaryllis
Isaac Grünewald
Isaac Grünewald
1889−1946
Sverige
Amaryllis
Olja på duk monterad på masonit, 41 x 33 cm, signerad Grünewald.
För Isaac Grünewald var blommor värda att behandlas med största respekt och blomstermåleriet hade för honom samma status som alla andra genrer. I hans stilleben är blommorna alltid målade med stor vördnad och trots att han hade sina favoritblomster som återkom upprepade gånger har de aldrig någonsin målats efter en mall, utan alltid utgående ifrån deras speciella egenart, det ljus och de övriga förhållanden som rådde i det omgivande rummet.
Amaryllisen var en av Grünewalds favoritblommor. Ofta förekommer den tillsammans med andra vår- och lökväxter, exempelvis tulpaner eller hyacinter, i hans kompositioner. Så är fallet även i denna målning, men här är de vita och blå blommorna i fonden ganska summariskt tecknade och därmed svåra att artbestämma. Det är som om konstnären ville att betraktaren ska koncentrera sin blick just på amaryllisen för att i den finna blommans (och kanske rentav hela konstverkets) innersta väsen. Lägg märke till den rika variationen av röda, orangebruna och violetta skiftningar i amaryllisens kronblad, liksom hur konstnären låter dem omges av ett diffust töcken av grönt bladverk för att maximera effekten av de båda komplementfärgerna. Grünewald var också fullt medveten om den kontrastverkan som kunde uppstå vid en medveten motsättning av varma och kalla färger. Här uppnår han en sådan verkan genom att låta amaryllisens alla varmröda toner bilda motvikt mot bakgrundens kyliga, blå nyanser. (CEÖ)
1889−1946
Sverige
Amaryllis
Olja på duk monterad på masonit, 41 x 33 cm, signerad Grünewald.
För Isaac Grünewald var blommor värda att behandlas med största respekt och blomstermåleriet hade för honom samma status som alla andra genrer. I hans stilleben är blommorna alltid målade med stor vördnad och trots att han hade sina favoritblomster som återkom upprepade gånger har de aldrig någonsin målats efter en mall, utan alltid utgående ifrån deras speciella egenart, det ljus och de övriga förhållanden som rådde i det omgivande rummet.
Amaryllisen var en av Grünewalds favoritblommor. Ofta förekommer den tillsammans med andra vår- och lökväxter, exempelvis tulpaner eller hyacinter, i hans kompositioner. Så är fallet även i denna målning, men här är de vita och blå blommorna i fonden ganska summariskt tecknade och därmed svåra att artbestämma. Det är som om konstnären ville att betraktaren ska koncentrera sin blick just på amaryllisen för att i den finna blommans (och kanske rentav hela konstverkets) innersta väsen. Lägg märke till den rika variationen av röda, orangebruna och violetta skiftningar i amaryllisens kronblad, liksom hur konstnären låter dem omges av ett diffust töcken av grönt bladverk för att maximera effekten av de båda komplementfärgerna. Grünewald var också fullt medveten om den kontrastverkan som kunde uppstå vid en medveten motsättning av varma och kalla färger. Här uppnår han en sådan verkan genom att låta amaryllisens alla varmröda toner bilda motvikt mot bakgrundens kyliga, blå nyanser. (CEÖ)