Johan Laurentz Jensen
1800–1856
Danmark
Blommor i en korg
Olja på pannå, 35,5 x 46 cm, signerad och daterad J. L. Jensen 1855.
Johan Laurentz Jensen var en stillebenmålare verksam under den så kallade danska guldåldern. Det olycksaligt sena inträdet i Napoleonkrigen på den franska sidan, vars svåraste konsekvens blev avträdandet av Norge till Sverige, stadfäst i Kielfreden, gjorde att Danmark år 1813 såg ut att vara nere för räkning. Paradoxalt nog blev detta inledningen på en renässans i det danska kulturlivet där litteratur och konst stimulerades till sådan grad att epoken, som varade ungefär 1810 till 1864 beroende på vem man frågar, har gått till konsthistorien som guldåldern. I bildkonsten från denna gyllene era lyste vardagens erbarmlighet med sin frånvaro och de danska konstnärerna intresserade sig för den synliga och nära världen med en påtaglig skärpa och klarhet i sina motiv.
Född i Gjentofte nära Köpenhamn år 1800, inledde Jensen sin konstnärliga utbildning blott fjorton år gammal på Kunstakademiet i Köpenhamn där han framgångsrikt vann medaljer för sina arbeten samtidigt som han studerade under den äldre blomstermålaren C. D. Fritzsch samt den ryktbare C.W. Eckersberg. Efter sin formella utbildning reste Jensen till Paris 1822. I handen hade han ett rekommendationsbrev från kronprins Christian Fredrik att överräcka till direktören för porslinsfabriken i Sèvres, där Jensen sedermera studerade i ett antal månader. När han återvände till Danmark 1825 utnämndes han till huvudmålare vid Kungliga Porslinsfabriken i Köpenhamn och strax därefter förärades han titeln kunglig blomstermålare av den danske regenten. Det var emellertid stafflimåleri som låg Jensen närmast om hjärtat, och med utgångspunkt i holländskt blomstermåleri från sextonhundratalet återupplivade han avbildningstraditionen i Danmark. Åren 1833–35 bodde Jensen i Rom och var nära förbunden med den danska konstnärskolonin i staden.
Man var i Jensens samtid förtjust i blomsterfång av alla dess slag och konstnären funderade därför mycket på hur han skulle kunna avbilda dessa på det mest ändamålsenliga sätt. Medan det i porslinsmåleri faller sig ganska naturligt att pryda fliken på en tallrik eller halsen på en vas med en omslutande krans bjöds olika svårigheter när blomsterarrangemanget skulle presenteras som huvudmotiv i en målning. För detta syfte behövdes något att placera det på. Jensen valde då ofta en korg eller vas så att man verkligen kunde studera blommorna. I detta blomsterstycke har konstnären arrangerat en bukett av skära rosor, aurikler och andra blommor i lysande nyanser i en flätad korg stående på en slät marmorskiva. Typiskt för Jensens måleri, och som även är tydligt i Blommor i en korg, är den dämpade bakgrundens övergång från ljusare till mörkare tvärsöver bilden i syfte att uppnå en effektfull djupverkan samtidigt som förgrunden är nästintill befriad från skuggor. Detta grepp bidrar ytterligare till att framhäva blommornas prakt i en närmast mimetisk studie som tillåter betraktaren att uppfatta konstnärens vördnad inför motivet. (ME)