Pojke i sjömanskostym
John Jon-And
John Jon-And
1889−1941
Sverige
Pojke i sjömanskostym
Olja på duk, 61 x 47 cm, signerad och daterad Jon And 15.
Sjömanskostymer blev populära som barnkläder i alla samhällsgrupper under 1800-talet sedan fyraårige prins Albert Edward av Storbritannien blev avporträtterad i en sjömanskostym 1846. Efter det fanns sjömanskostymen länge med inom barnmodet i olika versioner både för pojkar och flickor. Grundfärgen var antingen vit eller blå, men gemensam för alla modeller var den breda, flikiga kragen, som hölls ihop i en knut framtill på bröstet.
Att sjömansdräkten behöll sin popularitet som finkläder ännu en god bit in på 1900-talet förstår vi av många barnporträtt som i övrigt är uttalat modernistiska. Flera av de konstnärer som såg sig själva som avantgardister har avbildat barn i sjömanskostym, bland andra Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén och Birger Simonsson. Här är det John Jon-And som stått vid staffliet.
John Jon-And (född John Andersson) studerade på Valand 1907-1908 för Carl Wilhelmson. Året därpå gjorde han en längre studieresa till Tyskland, England och Frankrike, där han kunde fördjupa sig i de gamla mästarna på konstmuseerna samtidigt som han bekantade sig med den nya, framväxande modernismen. Efter hemkomsten återupptog han studierna på Valand, som han kombinerade med att arbeta som karikatyrtecknare för Göteborgsposten och skämttidningen Söndags-Nisse. På Valand fanns då också konstnären Agnes Cleve, som liksom han själv längtade efter konstnärlig förnyelse. Tillsammans återvände de till Paris vintern 1913-1914. Mycket hade hänt i konsten sedan John var där tre år tidigare och nu intresserade han sig framför allt för kubismen och expressionismen. I samband med första världskrigets utbrott 1914 återvände det unga paret till Sverige och i mars påföljande år gifte de sig. De tog sig det gemensamma efternamnet Jon-And, vilket fortsättningsvis också blev Johns signatur. Under sommaren skaffade de sig en gemensam lägenhet på S:t Eriksgatan i Stockholm och på hösten föddes sonen Per-Erik.
John Jon-Ands 1910-talsmåleri är starkt präglat av de internationella modernistiska strömningar han mötte i Paris, framför allt som elev till kubisten Henri Le Fauconnier. Genom sin hustru blev han också bekant med Vasilij Kandinsky och dennes väninna Gabriele Münter, och även om deras färgstarka expressionism framför allt fick en återklang i Cleves konstnärskap, gick det inte obemärkt förbi i Jon-Ands bildvärld.
Detta porträtt, Pojke i sjömanskostym, målade John Jon-And samma år som hans egen son föddes. Man vet inte vem pojken föreställer, men han ser ut att vara i tioårsåldern, eller möjligen i de tidiga tonåren. Det finns något osäkert sökande i hans blick och munnen är halvöppen, som om han kände en stark förundran inför hela situationen. Den unga pojkens sårbarhet går liksom rakt igenom de bjärta färglagren och väcker omedelbart betraktarens sympati. Jon-And har målat honom i halvfigur i ett rum där betraktaren har svårt att orientera sig. Där finns inga möbler eller andra distinkta föremål som underlättar förståelsen om rummets beskaffenhet – bara olika ytor i varierande former och starka, lysande kulörer. Koloriten är påtagligt modernistisk med halsbrytande färgkrockar av blått mot grönt, rött mot violett, och i pojkens ansikte återfinns de gröna skuggor som en del konstkritiker fann så chockerande. Pojke i sjömanskostym är i sanning ett modernistiskt porträtt – ett synnerligen känsligt och fint sådant. (CEÖ)
1889−1941
Sverige
Pojke i sjömanskostym
Olja på duk, 61 x 47 cm, signerad och daterad Jon And 15.
Sjömanskostymer blev populära som barnkläder i alla samhällsgrupper under 1800-talet sedan fyraårige prins Albert Edward av Storbritannien blev avporträtterad i en sjömanskostym 1846. Efter det fanns sjömanskostymen länge med inom barnmodet i olika versioner både för pojkar och flickor. Grundfärgen var antingen vit eller blå, men gemensam för alla modeller var den breda, flikiga kragen, som hölls ihop i en knut framtill på bröstet.
Att sjömansdräkten behöll sin popularitet som finkläder ännu en god bit in på 1900-talet förstår vi av många barnporträtt som i övrigt är uttalat modernistiska. Flera av de konstnärer som såg sig själva som avantgardister har avbildat barn i sjömanskostym, bland andra Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén och Birger Simonsson. Här är det John Jon-And som stått vid staffliet.
John Jon-And (född John Andersson) studerade på Valand 1907-1908 för Carl Wilhelmson. Året därpå gjorde han en längre studieresa till Tyskland, England och Frankrike, där han kunde fördjupa sig i de gamla mästarna på konstmuseerna samtidigt som han bekantade sig med den nya, framväxande modernismen. Efter hemkomsten återupptog han studierna på Valand, som han kombinerade med att arbeta som karikatyrtecknare för Göteborgsposten och skämttidningen Söndags-Nisse. På Valand fanns då också konstnären Agnes Cleve, som liksom han själv längtade efter konstnärlig förnyelse. Tillsammans återvände de till Paris vintern 1913-1914. Mycket hade hänt i konsten sedan John var där tre år tidigare och nu intresserade han sig framför allt för kubismen och expressionismen. I samband med första världskrigets utbrott 1914 återvände det unga paret till Sverige och i mars påföljande år gifte de sig. De tog sig det gemensamma efternamnet Jon-And, vilket fortsättningsvis också blev Johns signatur. Under sommaren skaffade de sig en gemensam lägenhet på S:t Eriksgatan i Stockholm och på hösten föddes sonen Per-Erik.
John Jon-Ands 1910-talsmåleri är starkt präglat av de internationella modernistiska strömningar han mötte i Paris, framför allt som elev till kubisten Henri Le Fauconnier. Genom sin hustru blev han också bekant med Vasilij Kandinsky och dennes väninna Gabriele Münter, och även om deras färgstarka expressionism framför allt fick en återklang i Cleves konstnärskap, gick det inte obemärkt förbi i Jon-Ands bildvärld.
Detta porträtt, Pojke i sjömanskostym, målade John Jon-And samma år som hans egen son föddes. Man vet inte vem pojken föreställer, men han ser ut att vara i tioårsåldern, eller möjligen i de tidiga tonåren. Det finns något osäkert sökande i hans blick och munnen är halvöppen, som om han kände en stark förundran inför hela situationen. Den unga pojkens sårbarhet går liksom rakt igenom de bjärta färglagren och väcker omedelbart betraktarens sympati. Jon-And har målat honom i halvfigur i ett rum där betraktaren har svårt att orientera sig. Där finns inga möbler eller andra distinkta föremål som underlättar förståelsen om rummets beskaffenhet – bara olika ytor i varierande former och starka, lysande kulörer. Koloriten är påtagligt modernistisk med halsbrytande färgkrockar av blått mot grönt, rött mot violett, och i pojkens ansikte återfinns de gröna skuggor som en del konstkritiker fann så chockerande. Pojke i sjömanskostym är i sanning ett modernistiskt porträtt – ett synnerligen känsligt och fint sådant. (CEÖ)