Årets Höstutställning bjuder enligt Åmells tradition på guldkorn inom den nordiska konsten med tyngdpunkt på svenskt måleri och skulptur. Vårt ädlaste landskapsmåleri representeras genom Helmer Osslunds bilder av den förtrollande naturen i norr, Bruno Liljefors observationer av vilda djurs rörelser och Inge Schiölers koloristiska skärgårdsmiljöer. Särskilt glada är Åmells över att få presentera Julia Becks franska landskap Höstskog i Grez, målad 1885, ett avgörande år för den svenska bildkonsten i och med Opponenternas genombrott på Blanchs konstsalong i Stockholm. Ett annat sorts landskap, stadslandskapet, ägnade sig Anna Palm åt och hennes detaljrika målningar speglar i vår utställning det nya Stockholm. Från trångboddhet, fattigdom och ekonomisk stiltje, hade Stockholm från mitten av 1850-talet börjat gå mot att bli en modern europeisk stad. Palm observerade stadsrummets rikedom, fyllt av folk, fä och fordon. Inte minst rörelsen på Mälaren i innerstaden fascinerade Palm och vattnet med sin båttrafik är bärande motiv i nästan alla av hennes Stockholmsvyer.
En bredd av stilar och motiv tar plats i Åmells utställningssalar denna novembermånad. Vi visar en modernistisk pärla av GAN, Röd kavallerist, utförd 1925 då konstnären fortfarande var bosatt i Paris och där valde att återupptäcka uniformerade män som motiv. En helt annan sorts raritet är Danaë och guldregnet av David Klöcker Ehrenstrahl och hans ateljé. I sin roll som hovmålare skapade Ehrenstrahl en mängd kungliga porträtt och hyllningsmotiv föreställande scener ur kungafamiljens liv, men mytologiska motiv som detta föredrog han helst själv. En välbekant favorit syns i höstens urval och det är Per Hasselbergs skulptur Grodan, här i gips från tiden mellan 1887 och 1889. Konstnären visade just Åmells version av skulpturen på den mest kända världsutställningen genom tiderna, Exposition Universelle i Paris 1889, och skänkte den därefter till Svenska Klubben i Paris (Le Cercle Suédois).
Varje verk har en egen, spännande historia i denna utställning av omkring fyrtio nummer som vi välkomnar er in till att upptäcka!
Julia Beck, Höstskog i Grez,
Olja på duk, 46,5 x 57 cm. Signerad och daterad ”Julia Beck Grez -85”.
Julia Beck (1853–1935) var en av få kvinnliga konstnärer i slutet av 1800-talet som kunde försörja sig på sitt konstnärskap. Efter studier i Stockholm bosatte hon sig i Frankrike, där hon blev en del av konstnärskolonin Grez-sur-Loing och utvecklade ett måleri präglat av impressionismens ljus och luftiga kolorit. Med milda färgtoner och stämningsfulla skildringar av skog, vatten och natur fångade hon landskapets skiftningar. Höstskog i Grez är ett fint exempel på hennes självständiga konstnärskap och hennes förmåga att förena impressionistiskt ljusmåleri med en stillsam, poetisk stämning.
Gösta Adrian-Nilsson, GAN, Röd kavallerist,
Olja på duk, 44 x 33 cm. Signerad ”GAN”. Utförd 1925.
Gösta Adrian-Nilsson (GAN) (1884-1965) var en pionjär inom svensk modernism, vars färgstarka och geometriska bildspråk förenade influenser från expressionism, futurism och kubism. Under sina år i Paris 1920–1925 utvecklade han ett personligt måleri där män i uniform blev ett återkommande motiv. I Röd kavallerist (1925) skildrar han en kavallerist med anknytning till Malmö och det skånska husarregementet K7. Med starka färger, geometriska former och dekorativa mönster omvandlar GAN motivet till en dynamisk komposition som förenar minnen från Sverige med det modernistiska formspråk han utvecklade i Paris.
Bruno Liljefors, Älgar i morgondis
Olja på duk, 90 × 130 cm. Signerad ”Bruno Liljefors.”.
Bruno Liljefors (1860-1939) ägnade sitt liv åt att skildra den svenska naturens djurliv och landskap. Åren på Österbybruk i Uppland hörde till hans mest produktiva och inspirerade ett rikt måleri präglat av nära iakttagelser av naturen. Under sina senare år begränsades hans möjligheter att vistas ute i markerna av sviktande hälsa, och i ateljén i Stockholm återskapade han i stället de landskap och djurmotiv som levde kvar i minnet. Älgar i morgondis är ett fint exempel på dessa stämningsfulla minnesbilder, där en älgfamilj träder fram i ett uppländskt höstlandskap och det milda ljuset, de dämpade färgerna och det disiga töcknet förenar verklighet med dröm.
David Klöcker Ehrenstrahl, Danaë och guldregnet,
Olja på duk, 62 x 102 cm.
David Klöcker Ehrenstrahl (1628-1698), ofta kallad den svenska målarkonstens fader, var hovmålare och en central gestalt i utvecklingen av svenskt måleri under 1600-talet. Utöver kungliga porträtt och djurmotiv utförde han allegoriska kompositioner inspirerade av mytologi och historia. I Danaë och guldregnet skildrar han den grekiska myten om prinsessan Danaë, som besöks av Zeus i form av ett gyllene regn. Med motivets rika symbolik och dramatiska berättelse anknyter målningen till en konsttradition där mytologiska scener gav utrymme för både konstnärlig prakt och allegorisk tolkning.
Fanny Brate, Blomsterstilleben
Olja på duk, 55 x 45 cm. Signerad och daterad ”Fanny Ekbom 1927”.
Fanny Brate (1861–1940) är främst känd för sina ljusa, finstämda skildringar av familjeliv och vardag i det sena 1800-talets Sverige. Med en ljus palett, blonda toner och karaktäristiska blå skuggor skapade hon stämningsfulla målningar präglade av realism och idyll. Blomstermålningar utgjorde också en viktig del av hennes konstnärskap, särskilt under de senare åren. I detta färgrika stilleben med en bukett trädgårdsblommor i glasvas låter hon blommornas varierade former och färger samspela med den skrynkliga, rosa duken och dess subtila skiftningar.
Sigrid Hjertén, I logen (Kvinna mot röd bakgrund)
Olja på duk, 100 × 73 cm. Signerad ”HJERTÉN”. Utförd 1913.
Sigrid Hjertén (1885–1948) utforskade i sitt måleri kvinnans olika roller och identiteter genom ett modernt formspråk präglat av förenklade linjer, djärva kompositioner och en uttrycksfull kolorit. Inspirerad av Henri Matisse frigjorde hon sig från traditionella ideal och lät färgernas samspel och kontraster bli centrala delar av bildens uttryck. I I logen (Kvinna mot röd bakgrund) skildrar hon en kvinna i en teaterloge, där den blå klänningen möter rosaröda och gula färgfält. De starka komplementfärgerna och den dekorativa kompositionen skapar en levande helhet som tydligt visar Hjerténs personliga modernistiska bildspråk.