Sigrid Hjertén tillbringade 1927 sommaren i Sydfrankrike, närmare bestämt i det område som av invånarna själva ofta benämns ”le Midi” och som syftar på den geografiska sammanslagningen av de sydfranska regionerna Aquitaine, Occitanie och Provence-Côte d´Azur. Tillsammans med maken Isaac Grünewald hyrde hon ett hus i utkanten av den provencalska kuststaden Toulon. Huset, som kallades Villa Collinière, var i själva verket en lantgård omgiven av en blommande trädgård, pepparträd, cypresser, fikonträd och olivlundar. Hjertén trivdes bra i denna miljö och inspirerades av den till att måla prunkande och färgstarka landskap, ofta med inslag av figurstaffage. Hjertén intresserade sig nämligen inte enbart för traktens natur utan också för dess lokalbefolkning och flera av hennes målningar från Sydfrankrike innehåller fina och träffsäkra karaktärsstudier.
Ett av de mest kända exemplen på Sigrid Hjerténs figurmåleri från Sydfrankrike vid den aktuella tiden är Franska bönder, som idag tillhör Prins Eugens Waldemarsudde. Den målningen är till sitt motiv så påfallande lik Mandoinspelarna att det rimligtvis måste finnas ett samband mellan de två verken.

Roland Svenssons konstnärskap förknippas i hög grad med motiv från Stockholms skärgård. I hans fascination för övärldens landskap, geologi, natur och innevånare finner vi släktskap med konstnärliga föregångare som Albert Engström, Rickard Lindström och, inte minst, den av honom själv så högt beundrade vännen och kollegan Axel Sjöberg. Svensson behöll genom hela sitt liv en naturalistisk grundsyn och kände aldrig något behov av att följa modernisternas ambitioner att bryta med traditionen. För honom hade tradition i sig ett egenvärde, i synnerhet den tradition som förmedlades och upprätthölls av skärgårdens bofasta befolkning.
Som konstnärligt medium använde sig Roland Svensson gärna av pastellkritor och akvarellfärg med varierande grad av opacitet. Mindre ofta målade han i olja, men oljemålningar förekommer förstås också, både i stort format och i form av mindre studier utförda direkt inför motivet. Han arbetade också i stor utsträckning med tecknade illustrationer och olika grafiska tekniker, framför allt litografi. Genom dessa kom hans bilder från 1940-talet och framåt att spridas i vida kretsar, vilket bidrog till hans stora popularitet.