Med sommarnöje menas inte här enbart sommarens flykt från staden till boende på landet och skärgård, utan även rörelse och liv i staden under de varma dagarna som sommaren erbjuder; människor i rörelse på torg och längs kajernas promenader. Motiven är spridda geografiskt, från Ålands strandklippor, över till Sandhamn och vidare söderut, hela vägen ner till Södra Frankrikes medelhavsmiljö. Utställningen bjuder på ett urval av verk som sträcker sig i tid från 1880-talet då våra svenska pariserkonstnärer hade gjort entré på den svenska konstscenen, till den vibrerande modernism som följde med hem till Sverige från Paris under det tidiga 1900-talet med de svenska Matisse-eleverna som kom att utveckla särpräglade uttryck, här representerade av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Utställningen presenterar samtidigt verk av konstnärer som undvikit att lockas av den kosmopolitiska andan som fanns i de internationella konstnärsmiljöerna- de som låtit sig inspireras av det inhemska och låta motiven födas direkt ur upplevelserna av den svenska naturen, men med intryck av nya influenser, tekniker och stilriktningar. Ljuset riktas här mot konstnärer som kan prydas av epitetet sommarkonstnärer, då deras motiv hämtas från vad vi känner igen allra mest av den skandinaviska sommaren. Däribland räknar vi Oskar Bergman med sin utpräglade detaljrikedom i sina naturstudier i mjuka och klara färgskalor, Roland Svensson med sina tidlösa skärgårdsbilder och Maria Wiiks varma skildringar av det enkla livet i sommarsol på den finska landsbygden.
Välkomna!
Isaac GrünewaldSara i trädgården,
Olja på pannå, 55 x 46 cm, signerad Grünewald.
Isaac Grünewald utförde denna målning 1941 och sannolikhet är motivet hämtat från den egna trädgården. Modellen i detta fall är inte hustrun Märta, utan en ung kvinna vid namn Sara som här fångas mitt i en stund av läsning, sittandes i en hammock. Figuren är omgiven av en sprudlande växtlighet som nästan väller över bilden. Av blomsterprakten i den Grünewaldska trädgården och av skärgårdsnaturen kring Saltsjöbadsvillan inspirerades han till en förnyad, jämn ström av stafflimålningar i olja.
Sigrid Hjertén,Mandolinspelarna (Musicerande sällskap på sommaräng),
Olja på duk, 92 x 73 cm, signerad HJERTÉN.
Sigrid Hjertén tillbringade 1927 sommaren i Sydfrankrike, närmare bestämt i det område som av invånarna själva ofta benämns ”le Midi” och som syftar på den geografiska sammanslagningen av de sydfranska regionerna Aquitaine, Occitanie och Provence-Côte d´Azur. Tillsammans med maken Isaac Grünewald hyrde hon ett hus i utkanten av den provencalska kuststaden Toulon. Huset, som kallades Villa Collinière, var i själva verket en lantgård omgiven av en blommande trädgård, pepparträd, cypresser, fikonträd och olivlundar. Hjertén trivdes bra i denna miljö och inspirerades av den till att måla prunkande och färgstarka landskap, ofta med inslag av figurstaffage. Hjertén intresserade sig nämligen inte enbart för traktens natur utan också för dess lokalbefolkning och flera av hennes målningar från Sydfrankrike innehåller fina och träffsäkra karaktärsstudier.
Ett av de mest kända exemplen på Sigrid Hjerténs figurmåleri från Sydfrankrike vid den aktuella tiden är Franska bönder, som idag tillhör Prins Eugens Waldemarsudde. Den målningen är till sitt motiv så påfallande lik Mandoinspelarna att det rimligtvis måste finnas ett samband mellan de två verken.
Carl Larsson, Aftonrodnad, Akvarell och gouache,
56 x 77,5 cm, signerad och daterad C. Larsson 1887.
Carl Larsson målade Aftonrodnad två år efter sin flytt tillbaka till Sverige, då han innan dess hade tillbringat större delen av perioden 1877-1885 i Frankrike. Närmast kom han från byn Grez-sur-Loing, där han sommaren 1882 lärt känna Karin. Det var också där som det unga paret först bildade gemensamt bo och det var där som båda började måla i den friska, franska friluftsstil som i svensk konsthistoria kommit att förknippas så starkt med just Grez-sur-Loing. I Aftonrodnad dröjer sig Carl Larsson onekligen kvar i Grez-stilen, men platsen för motivet är inte längre den lilla franska byn, utan badorten Apelviken utanför Varberg på den svenska Västkusten. Under åren 1886-88 och 1891-93 arbetade Larsson periodvis som vikarierande lärare, huvudlärare och till och med rektor vid Valands konstskola i Göteborg. Under de perioderna bodde han, Karin och barnen på olika adresser, bland annat i Göteborg och på Marstrand, men sommaren 1887 hyrde de ett litet hus vid Apelviken. I ett påtagligt franskt manér och med lätt och säker hand skildrar han här sin kärlek till de idylliska husen, med sina små stenmursomgärdade trädgårdar och vildvuxna blomstertäppor, som påminde så mycket om de franska byar han alltid trivts så bra i.
Roland Svensson, Lilla Nassa,Pastellkrita på papper, 27 x 40 cm, signerad roland S.
Roland Svenssons konstnärskap förknippas i hög grad med motiv från Stockholms skärgård. I hans fascination för övärldens landskap, geologi, natur och innevånare finner vi släktskap med konstnärliga föregångare som Albert Engström, Rickard Lindström och, inte minst, den av honom själv så högt beundrade vännen och kollegan Axel Sjöberg. Svensson behöll genom hela sitt liv en naturalistisk grundsyn och kände aldrig något behov av att följa modernisternas ambitioner att bryta med traditionen. För honom hade tradition i sig ett egenvärde, i synnerhet den tradition som förmedlades och upprätthölls av skärgårdens bofasta befolkning.
Som konstnärligt medium använde sig Roland Svensson gärna av pastellkritor och akvarellfärg med varierande grad av opacitet. Mindre ofta målade han i olja, men oljemålningar förekommer förstås också, både i stort format och i form av mindre studier utförda direkt inför motivet. Han arbetade också i stor utsträckning med tecknade illustrationer och olika grafiska tekniker, framför allt litografi. Genom dessa kom hans bilder från 1940-talet och framåt att spridas i vida kretsar, vilket bidrog till hans stora popularitet.