Sigrid Hjertén Opera Olja på duk, 73 x 100 cm
signerad HJERTÉN. Troligtvis utförd omkring 1915.

Hjertén-Grünewald
modernismens mästerliga konstnärsduo
30 april - 21 maj



Öppet vard 10-18 lör 12-16

 
 

Som ett led i Åmells firande av Jubileumsåret 2022 har vi härmed nöjet att presentera Åmells andra temautställning om två av den svenska modernismens frontfigurer: konstnärsduon Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald. Båda har förstås sedan lång tid tillbaka förekommit regelbundet i Åmells utbud av högklassig modern konst, men nu gör vi för första gången en medveten satsning på att visa dem sida vid sida. Hjerténs och Grünewalds ömsesidiga respekt och beundran för varandras arbeten har varit en viktig utgångspunkt för utställningen. Flera av de verk som visas vittnar om deras likartade konstsyn. Det blir också tydligt att båda i stor utsträckning inspirerades av samma motiv och miljöer. I början av deras karriärer, på 1910-talet, var deras måleri ännu tydligt influerat av de lärdomar de gjort hos Henri Matisse och motiven kretsade ofta kring närmiljön; ateljéutsikter, stadsmotiv och interiörbilder med eller utan den gemensamma sonen Iván. Senare, på 1920-talet, skulle de många och långa målarresorna i framför allt Frankrike och Italien skapa en gemensam grund för förnyelse och konstnärlig utveckling. Under denna tid kom Hjerténs och Grünewalds äktenskapliga förhållande att förändras, men deras ömsesidiga tillgivenhet och beroende av varandra som bollplank, kritiker och samtalspartners förblev orubbad.

 
 
 
 

Utvalda verk

Isaac Grünewald, Vy över Strömmen mot Skeppsholmen, Olja på duk, 54 x 64 cm, signerad Grünewald. Utförd omkring 1927

Isaac
Grünewald
(1889−1946)


Vy över Strömmen
mot Skeppsholmen

Den stora ateljén som Isaac Grünewald i början av 1910-talet skaffade åt sig och Sigrid Hjertén högst upp i Sjömansinstitutets hus på Katarinavägen kom han sedan att behålla livet ut. I Vy över Strömmen mot Skeppsholmen har Grünewald fångat utsikten från ateljén en klar och vacker sommardag. Den lätta, kvardröjande rodnaden på himlen antyder att det är tidig morgon. Solen, som ännu står lågt på himlen, lyser upp Nationalmuseums östra fasad och får de mjukt rundade kupolerna på Hedvig Eleonora kyrka och Skeppsholmskyrkan att skimra i varma guldtoner. 

Sigrid Hjertén, Kyss på handen, Akvarell och blyerts på papper,
28,5 x 22 cm, signerad Hjertén. Utförd 1917.

Sigrid Hjertén
(1885–1948)


Kyss på handen

Sensommaren 1917 tillbringade familjen Grünewald – Sigrid, Isaac och sonen Iván – i den danska badorten Gilleleje på norra Själland. De hade rest dit i sällskap med Isaacs bror Gabriel och hans familj och stannade hela augusti. Akvarellen Kyss på handen är en förstudie till en relativt nyupptäckt, 116 x 89 cm stor oljemålning med samma titel. Såväl kompositionen som färgsättningen är mycket snarlik i båda målningarna. Motivet Kyss på handen går ytterst tillbaka på ett svartvitt fotografi från badsemestern på Själland 1917, men konstverkets innehåll är troligtvis litet mer komplext. Vid ett noggrant studium av oljemålningen upptäcker man att Hjerténs penselföring vid tecknandet av ljusskenet runt pojkens arm påminner om en fågel- eller änglavinge. 

Isaac Grünewald, Nymf med frukter och fåglar,
Olja på duk, 298 x 200 cm, signerad och daterad
IG samt Grünewald 1931.


Isaac
Grünewald
(1889−1946)


Nymf med frukter och fåglar

Bland Isaac Grünewalds uppdragsgivare fanns många förmögna privatpersoner, som önskade få sina hem dekorerade med takplafonder, stora väggmålningar eller olika typer av fast utsmyckning. Grünewald skaffade sig tidigt erfarenhet av att arbeta med den typen av uppdrag. Redan 1912-13 hade han deltagit i – och även vunnit – tävlingen om att få utsmycka Vigselrummet i Stockholms nya Rådhus. Till de mest kända hör vägg- och takmålningarna i Grünewaldsalen i Konserthuset 1926 och flertalet scendekorationer för Kungl. Operan och andra teaterscener runt om i landet. Nymf med frukter och fåglar ingick ursprungligen i en liknande beställning. Det var bankdirektören Olof Aschberg, känd konstälskare och mecenat till många konstnärer, som 1931 tillfrågade Grünewald om att utföra en monumental utsmyckning till stora salongen i hans hus i Paris. 

Isaac Grünewald, Stilleben med amaryllis och vita kallor,
Olja på duk, 93 x 73 cm, signerad Grünewald.

Isaac
Grünewald
(1889−1946)


Stilleben med amaryllis och vita kallor

När Isaac Grünewald målade blomsterstilleben var han lika noggrann med komposition och färgval som han var i allt sitt övriga konstskapande. Han skrev själv flera artiklar om blommor och uttalade sig gärna i ämnet. När man läser vad Grünewald själv har skrivit och yttrat om blommor blir man övertygad om att varje ny blomsterkomposition för honom utgjorde en ny och spännande utmaning. Till exempel yttrade han i en artikel om blomsterodling i tidskriften Idun 1944:  ”… Det är av vikt att variera volymerna och icke sammansätta alltför lika stora blomster i samma bukett eller dekoration. Naturen låter de olika blomstren åtföljas av grönska som samklingar..."

Sigrid Hjertén, Sömnad på stranden,
Olja på pannå, 41 x 32 cm, signerad HJERTÉN. Utförd 1921.

Sigrid Hjertén
(1885–1948)


Sömnad på stranden

Sömnad på stranden är ett exempel på en typ av motiv som både Hjertén och Grünewald tyckte om att måla. Kvinnan som sitter böjd över ett tygstycke föreställer Bertha Grünewald, Isaacs tio år yngre syster. Hon hade följt med som Iváns barnflicka när brodern och hans lilla familj flyttade till Paris 1920 och hon blev snabbt en naturlig del av hushållet. Lika självklart följde hon med på familjens sommarsemestrar, som ofta gick till olika franska badorter. Sommaren 1921 tillbringades bland annat i den normandiska kustorten Saint Aubin-sur-Mer och möjligen är motivet i denna målning hämtat därifrån. Bertha hade ställt upp som modell för Isaac och Sigrid redan på 1910-talet.

Sigrid Hjertén, Opera, Olja på duk, 73 x 100 cm, signerad HJERTÉN,
Troligtvis utförd omkring 1915.

Sigrid Hjertén
(1885–1948)


Opera

Då Hjertén ställde ut på Galerie Der Sturm i Berlin 1915 fick flera av hennes bidrag fina omdömen, och även i Oslo och Köpenhamn var tongångarna övervägande positiva. Åren 1915-16 kan ur den aspekten uppfattas som tiden för Hjerténs egentliga genombrott. Målningen Opera har med största sannolikhet tillkommit under den period som just beskrivits, platsen för motivet vara Kungliga Teatern i Stockholm. Det är väl dokumenterat att både Sigrid Hjertén och familjen Grünewald hyste stor fascination för teaterns värld, och intresset för mode, dräkter och kostymer av alla de slag hade Sigrid och Isaac definitivt gemensamt.

 
 

Välkommen

Öppettider:

Vardag 10-18
Lördag 12-16 under utställning