Hilding Linnqvist, Liljor, olja på pannå, 62 x 49 cm,
monogramsignerad HL. Utförd 1924.

Färg och Form-gruppen – modern konst för folkhemmet
10 februari – 2 mars



Öppettider vard. 10–18 lör. 12–16

 
 

I maj 1932 slöt sig ett 10-tal svenska konstnärer formellt samman för att grunda Föreningen Färg och Form i Stockholm. Syftet var i första hand att främja konstnärernas ekonomiska intressen. Genom att skapa en gemensam marknadsföringsplattform och starta en egen galleriverksamhet skulle de få bättre kontroll över försäljningen av sina verk och slippa fördyrande mellanhänder. Initiativtagare till föreningen var bland andra Axel Nilsson, Eric Hallström, Bror Hjorth, Sven X-et Erixson och Albin Amelin.

Bildandet av Färg och Form kan delvis ses som ett resultat av de generella förhållanden som rådde på den svenska konstmarknaden i början av 1930-talet. Tiden var starkt präglad av den ekonomiska turbulensen strax före och efter Kreugerkraschen och många var oroade över sina framtidsutsikter. Att den nya föreningen snabbt blev framgångsrik berodde till stor del på att verksamheten tidigt fick stöd av inflytelserika personer i det svenska konstlivet, bl a fastighetsdirektören Fritz H. Eriksson och Prins Eugen.

Galleri Färg och Form kom att bestå i hela 70 år och avvecklades först 2002. Större delen av tiden ägde utställningsverksamheten rum vid Brunkebergstorg. Det blev sammanlagt mer än 800 utställningar, både grupp- och separatutställningar, för föreningsmedlemmar såväl som för inbjudna konstnärer. Vår utställning på Åmells är en hyllning till Färg och form-gruppen och dess verksamhet. Här presenteras nio konstnärer, som alla ingick i föreningens kärntrupp och som antingen tillhörde grundarna eller på andra sätt var särskilt aktiva i Färg och Form. För att tydliggöra styrkan i föreningens genomslagskraft ges dessutom tre exempel på konstnärer som inte var medlemmar, men vars karriärer fick en rejäl skjuts efter att de inbjudits att ställa ut med Färg och Form: Olle Olsson Hagalund, Roland Svensson och Oskar Bergman. Dessa tre framställs i konsthistorien ofta som särlingar, som själva valt att stå utanför den traditionella indelningen i grupperingar, ismer eller konstriktningar. De var dock alla intresserade av att få ställa ut sin konst, och i det avseendet blev Färg och Form en viktig gemensam nämnare.

 
 
 
 

Utvalda verk

Liten trädgård i Chinon, olja på pannå, 55 x 43 cm,
signerad HILDING LINNQVIST. Utförd 1921.

Hilding Linnqvist

År 1920 påbörjade Hilding Linnqvist (1891–1984) sin första betydelsefulla utlandsresa, vilken kom att vara i över ett år. Resan, som började i England och som senare förde honom till Frankrike och Italien, resulterade i ett flertal viktiga målningar. Mest känd är den monumentala Torgbild, fransk småstad (Chinon) som Nationalmuseum köpte in direkt av konstnären och som numera ingår i Moderna Museets permanenta samlingar. Liten trädgård i Chinon har inte på samma sätt som Moderna Museets målning föregåtts av ett stort antal teckningar. I stället är den ett direkt och omedelbart resultat av Hilding Linnqvists första möte med den charmerande småstaden. 

Småstad, Italien, olja på pannå, 40 x 76,5 cm,
signerad ERIC HALLSTRÖM. Utförd 1922.

Eric Hallström

Under 1920-talet gjorde Eric Hallström (1893–1946) flera utlandsresor, bland annat till Italien, Österrike och Frankrike. Den första och kanske mest betydande resan, som påbörjades i november 1921, förde honom till flera av Norditaliens främsta kulturstäder, bland annat Venedig, Padua, Verona, Siena och Florens. Av all konst han mötte där tog han starkast intryck av förrenässansens toscanska mästare, som Fra Angelico och Paulo Uccello. I likhet med kamraterna Axel Nilsson, Gideon Börje och Hilding Linnqvist uppfattade han hos dessa tidiga målare en sorts primitivism, som klingade väl mot hans eget naivistiska måleri, samtidigt som den erbjöd möjligheter till såväl motivisk omväxling som till stilistisk utveckling. Småstad, Italien är ett tydligt exempel på hur Eric Hallström tillämpade sina intryck från den italienska resan i egna konstverk. 

Mor och barn i trädgården, olja på duk monterad
på pannå, 49 x 70 cm, signerad I. Ivarson.

Ivan Ivarson

Under åren omkring 1930, vilka brukar anses ha varit Ivan Ivarsons (1900–1939) lyckligaste, vistades han sommartid på Stenungsön fem mil norr om Göteborg. I en lånad sommarstuga, ensligt belägen på öns södra del, kunde hans måleri utvecklas ostört. Mor och barn i trädgården kan hänföras till en särskild kategori i Ivarsons figurmåleri, där gestalterna är placerade i skogar eller grönskande trädgårdar. Motiviskt besläktad är till exempel Flickan i fruktträdgården, som tidigare sålts genom Åmells. Till skillnad från den målningen är ”flickan” i vårt aktuella verk inte ensam, utan har sällskap av en liten pojke, och trädet som hon sträcker armarna mot ser mer ut att vara av en vildväxande art än ett planterat fruktträd. Det gemensamma hos målningarna är framför allt kvinnofigurens behagfulla pose, den lummiga grönskan, den stegrade färgskalan och den härligt somriga, avslappnade stämningen.

Frukosten (I), olja på duk, 92 x 65 cm,
signerad VN. Sannolikt utförd 1922.

Vera Nilsson

Vera Nilsson (1888−1979) uppmärksammades tidigt för sina osentimentala, expressiva barnporträtt. De barn som hon avbildade före 1922 är idag oftast okända till namnet, men sedan hos i januari det året fött dottern Catharina blev det egna barnet centrum i hennes målarvärld, åtminstone under de första åren. Motivet till Frukosten koncipierades under en av Vera Nilssons vistelser i Paris på 1920-talet. Sannolikt tillkom vår målning ungefär samtidigt med en annan oljemålning med samma titel och nästan identiskt motiv, som hon ställde ut med ”Falangen” på Liljevalchs 1922. Det året var Ginga nyfödd, så det kan inte vara hon som sitter vid bordet tillsammans med den unge mannen med katten på axlarna. Vilka som suttit modell vet man inte; kanske var de barn till någon granne eller bekant till konstnären. 

Kvinnoarbete i Portugal, olja på duk, 109 x 126 cm,
signerad två gånger SVEN ERIXSON samt daterad -37-41.

Sven X-et Erixson

Sven X-et Erixson (1899-1970) föddes i Tumba där han också började som målarlärling 14 år gammal. Han kom att gå den långa vägen som konstnär och studerade dekorationsmåleri vid Tekniska aftonskolan för att sedan utbilda sig till teckningslärare vid Högre Konstindustriella skolan. Efter utbildningen försörjde han sig bland annat som anställd på Filip Månssons dekorationsfirma, en anställning som varade periodvis mellan 1919 och 1928. Erixsons bilder har sina rötter i en naivistisk och berättande tradition. Under 1930-talet gjorde han sig känd för sina färgstarka skildringar av städer och arbete. Kvinnoarbete i Portugal skildrar kvinnors arbete vid en fiskodling. I förgrunden ser vi tre kvinnor: en i profil, en som möter vår blick och en som vänder ryggen mot oss, på väg bort. I bakgrunden balanserar flera kvinnor på de smala stenmurarna i vattnet, bärandes lådor på huvudet.

Kastellholmen, olja på duk, 65 x 82 cm,
signerad Axel Nilsson. Utförd 1915.

Axel Nilsson

Under en kort period omkring 1914 bodde Axel Nilsson (1889–1980) vid Köpmantorget i Gamla stan. På lediga stunder roade han sig med att gå omkring i staden och teckna landskap och scener ur stadslivet, inte minst utsikten från Stockholms kajer. Vanan att ha skissblocket med under sina promenader behöll han även sedan han 1915 flyttat till Stora Badstugatan, nuvarande Sveavägen, invid Adolf Fredriks kyrka, men en del av teckningarna omsatte han vid den tiden också till oljemålningar i sin ateljé. Nu gör han stora framsteg på oljemåleriets område och börjar utveckla en egen personliga målarstil. Kastellholmen är ett av dessa tidiga ungdomsarbeten. Målningen är utförd efter en skiss tillkommen under en av Nilssons många promenader längs Stockholms stränder. Med rask pensel och tunt påstruken färg har han modellerat fram holmens runda granithällar, på vars krön det medeltidsromantiska kastellet reser sig. 

 
 
 
 

Välkommen

Öppettider:

Vardag 10-18
Lördag 12-16 under utställning