”… jag känner mig också så fri, kan gå hur mycket jag vill och föra min egen talan.”

Så beskriver Maria Wiik (1853–1928) den frihet som utlandsvistelsen gav henne som konstnär och kvinna i brev från Paris till sina systrar i Helsingfors på annandag jul 1889. Wiik var en av de kvinnliga konstnärerna som i ett skede då kvinnlig rösträtt ännu inte blivit verklighet, vågade satsa på sin karriär genom utbildning, resor, utställningsdeltagande och nätverkande.

I denna utställning presenteras verk av såväl de modernistiska pionjärerna Helene Schjerfbeck (1862–1946) och Sigrid Hjertén (1885–1948), som konst av Konstakademiens första kullar av kvinnliga elever, däribland Emma Ekwall (1838–1925) och Anna Nordgren (1847–1916). Med tillgång till statlig konstutbildning öppnades dörrar för resor och nya kontakter, nödvändiga medel för att ta sig fram professionellt som konstnär. Jenny Nyström (1854–1946) blev 1881 den första kvinnan vid Konstakademien att vinna den så kallade prisämnestävlingen och med ett resestipendium bar det av till Paris för studier vid Académie Colarossi och Académie Julian, populära ateljéskolor för kvinnliga konstnärer från både Norden och runtom Europa. Många reste med stöd av sin familj eller andra privata finansiärer, då resestipendierna var få. Detta gällde för Hanna Hirsch Pauli (1864–1940) som sökte sig till Paris för studier under åren 1885–1887.

Konstscenen i Norden med påverkan från andra europeiska länder genomgick stora förändringar under 1800-talets senare hälft. Konstmarknaden och efterfrågan gällande samtidskonst förändrades i takt med att nya konstriktningar fick fäste och en experimentvilja hos konstnärerna infann sig. Resultatet av detta syns i de olika modernistiska strömningarna som växte fram under tidigt 1900-tal där flera kvinnliga konstnärer befann sig i händelsernas centrum. Denna utställning belyser genom valda konstverk det kurage som kännetecknar kvinnliga konstnärer som utbildade sig, rörde på sig geografiskt och utmanade föreställningar om kvinnligt skapande under det sena 1800-talet och 1900-talets första decennier.

Ett 30-tal konstverk i olika medium såsom olja, akvarell och gouache visas i denna utställning som bjuder på en bredd av motiv, från landskap och porträtt, till interiörer och stilleben. I sina motivval, gick till exempel Anna Palm (1859–1924) och Anna Gardell-Ericson (1853–1939) orädda in på vad som betraktades som ett manligt område genom sina marina motiv och stadslandskap, medan expressionisten Vera Nilsson (1888–1979) valde att vända upp-och-ner på traditionella föreställningar om hemmets sfär genom sina barn- och interiörmotiv.