Helene Schjerfbeck, Kvinnohuvud (Flicka med ljust hår),
1916. Olja på duk, 38,5 × 32 cm.

Mod att måla!
Kvinnliga konstnärer från Schjerfbeck till Hjertén
31 januari – 7 mars

Öppettider vard. 10–18 lör. 12–16

 
 
”… jag känner mig också så fri, kan gå hur mycket jag vill och föra min egen talan.”

Så beskriver Maria Wiik (1853–1928) den frihet som utlandsvistelsen gav henne som konstnär och kvinna i brev från Paris till sina systrar i Helsingfors på annandag jul 1889. Wiik var en av de kvinnliga konstnärerna som i ett skede då kvinnlig rösträtt ännu inte blivit verklighet, vågade satsa på sin karriär genom utbildning, resor, utställningsdeltagande och nätverkande.

I denna utställning presenteras verk av såväl de modernistiska pionjärerna Helene Schjerfbeck (1862–1946) och Sigrid Hjertén (1885–1948), som konst av Konstakademiens första kullar av kvinnliga elever, däribland Emma Ekwall (1838–1925) och Anna Nordgren (1847–1916). Med tillgång till statlig konstutbildning öppnades dörrar för resor och nya kontakter, nödvändiga medel för att ta sig fram professionellt som konstnär. Jenny Nyström (1854–1946) blev 1881 den första kvinnan vid Konstakademien att vinna den så kallade prisämnestävlingen och med ett resestipendium bar det av till Paris för studier vid Académie Colarossi och Académie Julian, populära ateljéskolor för kvinnliga konstnärer från både Norden och runtom Europa. Många reste med stöd av sin familj eller andra privata finansiärer, då resestipendierna var få. Detta gällde för Hanna Hirsch Pauli (1864–1940) som sökte sig till Paris för studier under åren 1885–1887.

Konstscenen i Norden med påverkan från andra europeiska länder genomgick stora förändringar under 1800-talets senare hälft. Konstmarknaden och efterfrågan gällande samtidskonst förändrades i takt med att nya konstriktningar fick fäste och en experimentvilja hos konstnärerna infann sig. Resultatet av detta syns i de olika modernistiska strömningarna som växte fram under tidigt 1900-tal där flera kvinnliga konstnärer befann sig i händelsernas centrum. Denna utställning belyser genom valda konstverk det kurage som kännetecknar kvinnliga konstnärer som utbildade sig, rörde på sig geografiskt och utmanade föreställningar om kvinnligt skapande under det sena 1800-talet och 1900-talets första decennier.

Ett 30-tal konstverk i olika medium såsom olja, akvarell och gouache visas i denna utställning som bjuder på en bredd av motiv, från landskap och porträtt, till interiörer och stilleben. I sina motivval, gick till exempel Anna Palm (1859–1924) och Anna Gardell-Ericson (1853–1939) orädda in på vad som betraktades som ett manligt område genom sina marina motiv och stadslandskap, medan expressionisten Vera Nilsson (1888–1979) valde att vända upp-och-ner på traditionella föreställningar om hemmets sfär genom sina barn- och interiörmotiv.

 
 

Utvalda verk

Sigrid Hjertén,Kvinna i sydländskt landskap,
Olja på pannå, 41 x 32 cm. Signerad ”HJERTÉN”. A tergo daterad 1920.

Sigrid Hjertén

Kvinna i sydländskt landskap

Sigrid Hjertén hörde till de konstnärer som förde in modernismen i svenskt måleri. Tillsammans med maken Isaac Grünewald tillhörde hon den första gruppen av svenskt avantgarde i Paris. Hjertén började sina studier vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm och avsåg att bli konsthantverkare med inriktning på skisser till vävda tapeter och mattor. 1909, samma år som hon träffar Isaac, ställer hon ut sina textilarbeten på Stockholmsutställningen, men övergår strax därefter över till att ägna sig åt måleri. Här har Hjertén målat en kvinna som sitter avslappnat på en bänk, omgiven av prunkande växter. Möjligen kan det vara Isaacs yngre syster Bertha som sitter modell då hon ofta följde med familjen på resor för att hjälpa till med Iván. Trädgårdsrummet är inhägnat av ett staket som syns i bakgrunden och trädgårdsmöblerna går i en turkos färg som dominerar förgrunden och återfinns i den flödande växtligheten som övergår till gröna och gula nyanser. Den ljuslila fonden ger eko genom målningens olika bildplan. Tillsammans med kvinnans skjorta i brännande orange mot en blå sjal, ackompanjerad av en sotsvart kjol, kräver denna ovanliga färgkombination en oerhörd lyhördhet för att åstadkomma en sådant lyckat resultat. Målningen är ett utmärkt exempel på Hjerténs djärva färguttryck. 

Hanna Hirsch Pauli,I aftonlampans sken (studie till Vänner),
Olja på duk, 50 x 60 cm, signerad och daterad ”Hanna Pauli 1900”.

Hanna Hirsch Pauli

I aftonlampans sken

Hanna Hirsch Pauli föddes i ett högborgerligt judiskt stockholmshem som dotter till musikförläggaren Abraham Hirsch och Pauline Meyerson. Hon utbildade sig vid August Malmströms konstskola 1876–79 och under Malmström studerade ett flertal kvinnliga elever, däribland Eva Bonnier, Karin Bergöö (g. Larsson), Anna Cramér, Anna Nordlander, Elisabeth Keyser och författaren Anne Charlotte Leffler. Därefter följde studier vid Konstakademien 1881–85 innan hon i Paris fortsatte sina studier vid Académie Colarossi, 1885–87. I aftonlampans sken, är en stämningsfull förstudie till Vänner, även kallad Vännerna, som Hirsch Pauli målade i två versioner, varav den första versionen finns i Bonniers porträttsamling och den andra i Nationalmuseums samlingar. Konstnären arbetade med motivet under ett helt decennium, mellan 1900 och 1910. I aftonlampans sken ger prov på just den typen av psykologiskt ingående porträtt som kännetecknar Hanna Paulis konstnärskap.

Hedvig Skarstedt, Strandäng i Skagen
Olja på papp-pannå, 15 x 22,8 cm, signerad ”HS Skagen”.

Hedvig Skarstedt

Strandäng i Skagen

Sitt intresse för Skagens stränder och intensiva ljus, delade Hedvig Skarstedt med bland andra Anna Palm och Julia Strömberg. Den sistnämnde kom liksom Skarstedt från Lund och ingick tillsammans med Oscar Björck, Wilhelm von Gegerfelt och Johan Krouthén, Palm och några fler, i gruppen av svenska konstnärer som hade anslutit sig till Skagenkolonien under 1880-talet. Skarstedt plockade upp det friska landskapsmåleriet som representerades av Skagenmålarna och målade gärna landskap vid stränder och bebyggelse i det mindre formatet. Motiv från Skagen, Skåne och Bornholm är återkommande i hennes måleri. Föreliggande målning är ett motiv från Skagen och det råder ingen tvekan om vart vi befinner oss då de för Gammel Skagen karakteristiska gulmålade husen med röda tak avtecknar sig mot den ljusa himlen. Skarstedt har här jobbat med komplementfärgerna rött och grönt, blått och orange i lågmäld volym, där effekterna subtilt gör sin verkan. Skagen var känt för sitt starka och skiftande ljus vilket mot kustlandskapet och de vidsträckta stränderna skapade slående vyer, vilket både lockade och utmanade de nordiska konstnärerna. Skarstedt visar här hur skickligt hon bemästrar friluftsmåleriets utmaningar. 

Helene Schjerfbeck, Kvinnohuvud (Flicka med ljust hår),
1916. Olja på duk, 38,5 × 32 cm.

Helene Schjerfbeck

Kvinnohuvud (Flicka med ljust hår)

Helene Schjerfbecks omfattande konstnärskap innehåller ett spektrum av stilar, tekniker och motiv, föränderligt över tid, men alltid med samma skärpa och känslighet. Den Helsingforsfödda konstnären ansågs redan under sin livstid vara en av de främsta konstnärerna i Finland och Sverige. Tack vare sin sena produktion ses hon idag som en av de mest betydande modernisterna inom västerländsk konst. Hennes motiv är ofta enkla ämnen som är fyllda med en intensitet i uttrycket. Eftersom hon fann många av sina modeller i sin närmaste omgivning, stöter vi på porträtt av unga kvinnor och barn i hennes verk som kan identifieras som grannar, familjevänner, släktingar eller barn till vänner. Detta själfulla porträtt av en ung flicka i halmblont hår i ljusröd klänning, vars färg återklingar i en snäppet mer rosaröd nyans på kinder och mun, var ett av de verk som visades i Stenmans konstsalong 1917. Det finns en intimitet och känslighet i representationen av den unga flickan, vars gråblå ögon blickar snett ut från målningen. Modellen är utan tvivel någon som funnits i Schjerfbecks närmaste omgivning i Hyvinge.

 
 

Välkommen

Öppettider:

Vardag 10-18
Lördag 12-16